Över hundra personer samlades i helgen utanför moskén i Kaunas i Litauen i en protest mot den muslimska närvaron i staden. Under fredagsbönen stördes gudstjänsten av oväsen och enligt uppgifter fördes även ett grishuvud till platsen. Händelsen inträffar samtidigt som Litauen genomgår en snabb demografisk förändring och allt fler invånare kommer från andra länder.

Det var på fredagen som en större grupp motorcyklister samlades i närheten av moskén i Kaunas medan muslimer deltog i fredagsbönen. Enligt uppgifter från litauiska medier samlades mer än 100 personer och gruppen ska ha ropat ”Lithuania”, spelat musik och fört oväsen. Ett grishuvud ska också ha förekommit i samband med protesten.

Händelsen har väckt uppmärksamhet i ett land där migrationsfrågan har förändrats snabbt under de senaste åren. Litauen var länge ett utvandringsland men utvecklingen vände omkring 2019. Sedan dess har invandringen ökat kraftigt och framför allt kriget i Ukraina har förändrat befolkningssammansättningen.

Vid början av 2025 bodde omkring 217 000 utländska medborgare i Litauen, motsvarande ungefär 7,5 procent av befolkningen. De största grupperna var ukrainare med drygt 77 000 personer, belarusier med omkring 57 500 och ryska medborgare med knappt 15 000.

LÄS ÄVEN: Rekordhögt antal invandrare i Europa

Även invandringens ursprung har förändrats. Under 2024 var endast 37 procent av de som invandrade till Litauen återvändande litauiska medborgare medan 61 procent var medborgare i länder utanför EU. Ukrainare och belarusier stod tillsammans för omkring 23 procent av den totala invandringen.

Totalt immigrerade mer än 51 000 personer till Litauen under 2024, enligt EU-kommissionen. De största grupperna kom från Ukraina och Belarus men även Uzbekistan, Indien och Tadzjikistan hörde till de viktigare ursprungsländerna.

Litauen har en åldrande befolkning och sägs behöva arbetskraft samtidigt som den snabba förändringen ställer krav på bostäder, arbetsmarknad och integration.

Utbredd oro

Samtidigt har Litauen under flera år haft ett särskilt säkerhetspolitiskt migrationsproblem. Under migrationskrisen vid gränsen mot Belarus 2021 kom ett stort antal migranter från bland annat Mellanöstern via Belarus. Litauen har anklagat Minsk för att ha organiserat och underlättat migrationen som ett sätt att pressa EU.

Frågan är så allvarlig att den litauiska regeringen 2025 tog Belarus till Internationella domstolen och krävde ersättning för bland annat kostnaderna för att förstärka gränsen.

Den snabba förändringen har också påverkat opinionen. En undersökning som genomfördes hösten 2025 visade att 67 procent av litauerna oroade sig för okontrollerad migration. Migration hörde därmed till de frågor som oroade befolkningen mest, tillsammans med kriget i närområdet, desinformation och cyberhot.

En stor del av den nya invandringen består av ukrainare och belarusier som kommit till Litauen på grund av krig och politiskt förtryck. Ukrainarna har också i hög grad kommit in på arbetsmarknaden. Enligt IMF deltog omkring 70 procent av de ukrainska migranterna aktivt på arbetsmarknaden, även om många arbetar i relativt lågavlönade yrken.

LÄS ÄVEN: Så förändrades Portugal på några få år av massiv invandring