Efter att lagen avvisats i tre fall har den nu tillämpats i två nya fall.

Då lagen avvisats har man hänvisat till det sänkta kravet för att styrka sin identitet, vilket omfattar i princip samtliga de 9 000 afghaner då alla saknat godtagbara identitetshandlingar.

Åtminstone ett av fallen har överklagats och kommer gå till Migrationsöverdomstolen där utfallet sedan blir prejudicerande.

I två nya domar vid migrationsdomstolarna i Malmö och Luleå anser man dock att det inte finns någon anledning att inte döma enligt gymnasielagens avsteg från kravet på styrkt identitet.

I Malmöfallet står i domen att bristerna i regerings beredningsarbete “kanske kan diskuteras” men att det inte skulle utgöra så pass stora problem att lagen inte kan tillämpas. Man avvisar även hänvisningar till EU-regleringar avseende krav på fastställd identitet.

Man säger sig i EU-rätten inte ha funnit något absolut förbud mot att i nationella regler få göra undantag mot identitetskravet.

Att det blir så vitt skilda utslag, till och med från samma domstol, menar Ulrika Geijer, chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Malmö, visar att Sverige har fungerande domstolar och ett rättssäkert system med självständiga domare.