Svea hovrätt river upp delar av den uppmärksammade domen mot en islamistisk terrorcell i Tyresö. Medan Elias Johansson fortsatt fälls för deltagande i terroristorganisationen IS, frias hans bror Rasmus Johansson, Omar Atia och Elyas Hakamali från samma åtalspunkt. Rättsfallet, som rör konvertering till radikal islam och kopplingar till IS i Somalia, har väckt stor uppmärksamhet sedan Säpos dramatiska tillslag våren 2024.

I Svea hovrätts färska dom placeras ribban högre än i tingsrätten: Att uttrycka islamistiska sympatier räcker inte – det krävs konkreta och kvalificerade band till en terrororganisation. Detta anses bara bevisat för Elias Johansson, 25, som döms till fyra år och tio månaders fängelse för deltagande i terroristorganisation, samt för vapenbrott. Hans lojalitet med IS fastställs genom en inspelad trohetsed till den somaliska grenen av Islamiska staten.

LÄS MER: Tingsrätten friar IS-cellen från förberedelse till terrorbrott – ingen tydlig terrorplan

Hans yngre bror Rasmus Johansson, 23, frias däremot från deltagandebrottet men döms för grovt vapenbrott. Även Omar Atia, 21, och Elyas Hakamali, 63, frias från deltagande i IS. Hovrätten anser att deras agerande – trots radikala yttranden och vapenhantering – inte uppfyller kraven för terrorbrott.

Säpo slog till mot islamistisk förening

Bakgrunden till målet är Säkerhetspolisens insats i mars 2024, då den nationella insatsstyrkan slog till mot en islamisk kulturförening i Tyresö. De fyra männen, däribland två svenska bröder som konverterat till radikal islam, misstänktes för att ha bedrivit IS-verksamhet i Sverige. I föreningslokalen hölls predikningar, diskuterades vapen och spreds jihadistisk propaganda.

LÄS MER: Åtal: Svenska terrorbröderna Elias och Rasmus vill döda för Allah

Utredningen avslöjade att gruppen haft kontakt med IS-anslutna svenska medborgare i Somalia, mottagit instruktioner kring bombtillverkning och försökt rekrytera unga till attentat mot judiska mål i Sverige. Dessa uppgifter återkommer i både åklagarsidans bevisning och underrättelsematerial, men tingsrätten och nu också hovrätten valde att fria männen från åtal om förberedelse till terroristbrott – då någon konkret terrorplan inte med tillräckliga bevis kunnat styrkas.

Hovrätten godkänner ifrågasatt avlyssning

Försvaret har genomgående ifrågasatt lagligheten i Säpos hemliga kameraövervakning och avlyssning av samtal i föreningslokalen. Enligt advokaterna strider metoderna mot Europakonventionen. Hovrätten gör dock en annan bedömning. De avlyssnade samtalen anses inte ha skett inom ramen för själavård eller bikt, och därmed skyddas de inte av särskilda bestämmelser.

Omar Atia. Bild: Säpo.

– Det måste finnas mer än bara sympati för en terroristideologi. Det måste vara fråga om aktivt deltagande och direkt koppling till organisationen, säger hovrättsrådet Janina Kastevik i ett pressmeddelande.

Djupt radikaliserade

Elias och Rasmus Johansson pekas i utredningen ut som djupt radikaliserade efter konvertering till islam. De ska ha deltagit i vapenutbildning och diskuterat terrordåd med övriga i gruppen. Hovrätten anser dock att endast Elias Johansson visat en lojalitet som uppfyller kravet för deltagandebrott.

LÄS MER: AVSLÖJAR: Terror-Rasmus jobbade på NIO av Tyresös tretton skolor

Även de övriga får sänkta straff. Omar Atia döms nu till fyra år och tio månaders fängelse – men för grovt vapenbrott och narkotikabrott, inte för terrorbrott. Rasmus Johansson får tre år och tio månader. Elyas Hakamali döms enbart till villkorlig dom för hets mot folkgrupp efter att ha spridit muslimskt antisemitiska budskap i en Whatsapp-grupp.

Sammanfattning av hovrättens dom:

  • Elias Johansson, 25: Döms till 4 år och 10 månader för deltagande i terroristorganisation samt vapenbrott.
  • Rasmus Johansson, 23: Frias från deltagandebrott, döms till 3 år och 10 månader för grovt vapenbrott.
  • Omar Atia, 21: Frias från deltagandebrott, döms till 4 år och 10 månader för grova vapen- och narkotikabrott.
  • Elyas Hakamali, 63: Frias från deltagandebrott, döms till villkorlig dom för hets mot folkgrupp.

Målet visar svårigheterna att lagföra ideologiskt drivna gärningspersoner i avsaknad av direkta våldshandlingar – men också att radikalisering och islamistiska nätverk fortsatt utgör ett allvarligt säkerhetshot i Sverige.