Förra veckan granskade Samnytt Jämställdhetsmyndighetens verksamhet. En av de mest uppmärksammade aspekterna är könsfördelningen bland de anställda: av totalt 135 medarbetare är hela 114 kvinnor, vilket motsvarar nästan 85 procent. Detta väcker frågan om myndigheten lever upp till sin egen definition av jämställdhet – eller om den snarare fungerar som en ideologisk plattform där vissa perspektiv ges företräde framför andra. Nu har Jämställdhetsmyndigheten svarat på Samnytts frågor.
Det var Liberalerna inom Tidöregeringen som drev igenom att myndigheten skulle få finnas kvar, och som nyligen också förespråkade en ökning av anslagen med ytterligare 72 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar.
LÄS ÄVEN: Jämställdhetsmyndigheten – en vänsterideologisk institution där 8 av 10 är kvinnor?
En av de mest centrala teorierna i Jämställdhetsmyndighetens arbete är intersektionalitet – en analysmodell som enligt myndighetens hemsida används för att förstå hur maktstrukturer som kön, etnicitet och klass samverkar och skapar hierarkier i samhället. Men intersektionalitet är långt ifrån ett neutralt begrepp. Det myntades av den amerikanska medborgarrättsaktivisten Kimberlé Williams Crenshaw, en ledande forskare inom svart feministisk teori och så kallad critical race theory, vilket Samnytt uppmärksammade i förra veckan.
Genusvetenskap, queerfeminism och vänsterradikalism
Begreppet har sedan dess kommit att genomsyra en rad vänsterfeministiska diskurser, där genusvetaren och queerfeministen Judith Butler framstår som en av de mest tongivande företrädarna. Även det omdebatterade konceptet DEI (Diversity, Equity, and Inclusion), som under Trumpadministrationen kritiserats för att skapa nya former av diskriminering, vilar på intersektionella ras- och könsteorier.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I USA har flera myndigheter och universitet nu börjat avveckla DEI-program, och inom näringslivet väljer allt fler företag att skrota både det intersektionella ramverket och det närliggande “Woke-paradigmet” efter omfattande ekonomiska förluster och en växande kritikstorm.
En annan kontroversiell fråga rör hur Jämställdhetsmyndigheten definierar våld i nära relationer. Trots att internationella studier visar att både män och kvinnor kan vara förövare, placerar myndigheten kvinnors våld mot män, hedersvåld och våld i samkönade relationer inom ramen för begreppet “mäns våld mot kvinnor”.
Detta har väckt kritik för att osynliggöra andra former av våld och skapa en ensidig bild där män alltid är förövare och kvinnor alltid offer.
Arbetar för att män ska söka tjänster
Samnytt har haft kontakt med myndighetens pressekreterare Simon Falk, en av de 21 män bland 135 anställda vid Jämställdhetsmyndigheten. Vi frågade hur myndigheten arbetar för att den ska bli mer jämställd, idag 84 procent kvinnor. Och huruvida det arbetet är viktigt?
– Ja, det är ett viktigt arbete och det stämmer att vi har mer att göra. Vi arbetar på olika sätt för att fler män ska söka tjänster hos oss. Det handlar bland annat om hur vi utformar våra platsannonser och om var vi annonserar någonstans.
Hur ser ni att intersektionalitet och genusvetenskap är invävd i verksamheten?
– Vår verksamhet går ut på att regeringens politik ska få genomslag så vi utgår från den inriktning som regeringen beslutat om. Begreppet intersektionalitet används på olika sätt men hos oss handlar det främst om att göra mer träffsäkra analyser. Eftersom inte alla kvinnor eller alla män har samma livsvillkor behöver vi titta på olika grupper av kvinnor och män, till exempel utrikes födda kvinnor eller män med funktionsnedsättning.
Falk fortsätter:
– När det gäller genusvetenskap är det ett av de akademiska områden som är viktiga för kunskap om jämställdhet. Andra områden är till exempel juridik, statsvetenskap och kriminologi. Hur mycket vi använder oss av genusvetenskaplig forskning eller genusvetare varierar och beror på vad som är mest relevant för det aktuella projektet.
Hur resonerar ni kring detta att kvinnors våld mot män kallas mäns våld mot kvinnor?
– Observera att ingen kallar kvinnors våld mot män för mäns våld mot kvinnor. Kvinnors våld mot män ingår i ett område som kallas för mäns våld mot kvinnor. Det är ett av de sex delmålen i den svenska jämställdhetspolitiken, så det är riksdagen och inte vi som har beslutat om det. Det här påverkar förstås ingen statistik utan är ett sätt att organisera arbetet. Regeringen ser nu över formuleringen “mäns våld mot kvinnor”, så det är möjligt att ett annat begrepp kommer att användas i framtiden.
Samnytt har även varit i kontakt med Polismyndigheten och Erika Gyllenswärd som är nationell samordnare för våld i nära relationer. Men hon vill inte svara på frågor.
– Vi avböjer medverkan och hänvisar frågorna till Jämställdhetsmyndigheten eller till regeringen.
LÄS ÄVEN: Jämställdhetsmyndigheten – en vänsterideologisk institution där 8 av 10 är kvinnor?
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.