Sedan den kvinnodominerade myndigheten lanserades 2018 har dess verksamhet kantats av problem och kontroverser. För ett år sen fick verksamheten en ny generaldirektör med förhoppningen om att den dåliga arbetsmiljön många beklagat sig över skulle förbättras. Så blev det dock inte.
Det var för knappt ett år sen som den tidigare åklagaren Lise Tamm tog över som generaldirektör för kontroversiella Jämställdhetsmyndigheten. Då visade enkäter bland medarbetarna på ett stort missnöje – problem som i dag beskrivs som förvärrade.
LÄS ÄVEN: Hånet: Jämställdhetsmyndigheten uppmärksammar kvinnodagen med beslöjad kvinna
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt den nya enkäten som genomfördes under hösten är stressen högre, förtroendet för ledningen lägre och fler upplever att det förekommer diskriminering och kränkande särbehandling baserat på såväl kön som ålder.
Lise Tamm anser att resultaten är allvarliga och alarmerande och tror att missnöjet kan bero på att enkäten genomfördes i samband med en omorganisation samtidigt som en debatt fördes om myndigheten borde använda bilder på barn i slöja i sin kommunikation.
LÄS ÄVEN: Beslöjad kvinna rekryteras till jämställdhetsmyndighet
Något annat som kan påverka menar hon är att man är en rättighetsmyndighet och det kan dra till sig personer som är extra uppmärksamma och känsliga när det gäller den typen av frågor. Något som förvånade Tamm då hon var ny på posten var den höga förekomsten av intern konkurrens.
Måste bli bättre
Tamm säger sig också ha förändrat en hel del men att den interna kommunikationen har inte nått ut till medarbetarna.
LÄS ÄVEN: Jämställdhetsmyndigheten vägrar besvara frågor om egna ojämställdheten
– Det beror på att jag inte kan göra allting. Jag har 140 medarbetare och är otroligt uppbokad på massor med olika saker. Mitt forum är frukostmöten, där har jag informerat muntligt. Sen har vi en kommunikationsavdelning som ska se till att informationen kommer ut, men det har uppenbarligen inte lyckats. Vi har inte varit tillräckligt transparenta och behöver bli bättre, säger hon till Göteborgs-Posten.
Skulle läggas ned
2018 beslutade den dåvarande borgerliga regeringen att lägga ned myndigheten, men efter regeringsskiftet beslutade man i det så kallade januariavtalet – med S, MP, C och L – att den skulle finnas kvar.
LÄS ÄVEN: Dumstrut åt männen och offerkofta åt kvinnorna i Jämställdhetsmyndighetens rapport
I vårändringsbudgeten år 2019 utökades dessutom myndighetens budget med 40 miljoner till 81 miljoner kronor.
Inte så jämställt
I fjol rapporterade Samnytt att Jämställdhetsmyndigheten har expanderat kraftigt sedan 2018 med 135 anställda och man förfogar över en årlig budget på över 150 miljoner kronor. I mars 2025 var 114 av 135 anställda kvinnor, alltså närmare 85 procent.
LÄS ÄVEN: Regeringen behåller kritiserade Jämställdhetsmyndigheten – krav från L
Sedan 2022 har personalstyrkan ökat med cirka 30 personer och hösten 2024 beslutade Tidöregeringen, med Paulina Brandberg (L) som jämställdhetsminister, att ytterligare förstärka myndigheten genom en anslagsökning på 72 miljoner kronor.
LÄS ÄVEN: Jämställdhetsmyndigheten – en vänsterideologisk institution där 8 av 10 är kvinnor?
