Naturvårdsverkets statistik visar att landets rapporterade koldioxidupptag i mark och skog överstiger utsläppen. Nu får medier kritik för att sprida klimatalarmism genom att bara rapportera utsläppssiffror i stället för att återge helhetsbilden.
Efter att Naturvårdsverket publicerat ny utsläppsstatistik för 2024 återpublicerade många redaktioner ett TT-telegram med rubriken att ”Sveriges utsläpp ökar – svårt nå klimatmål”. I telegrammet pekas Tidöregeringens ändrade reduktionsplikt ut som huvudförklaring, med ökade utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner, med en kommentar från Naturvårdsverkets chefstjänsteman Roger Sedin om att ökningen försvårar möjligheterna att nå etappmål och EU-åtaganden.
Men enligt kritiker saknas en central del av samma statistik i rapporteringen: att Naturvårdsverket – samma myndighet som citerade Sedin representerar – samtidigt redovisar ett större upptag av koldioxid i markanvändning och skogsbruk än vad Sverige släppte ut totalt. Sammantaget hade Sverige under den redovisade perioden alltså i princip inga utsläpp alls – netto noll eller till och med lägre.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Gillström: ”Vi tar upp mer än vi släpper ut”
Niklas Gillström, stabschef på Finansdepartementet, skriver i ett inlägg på X att ”klimatnyheten” som lämnades i skymundan var att Sveriges upptag av koldioxid – via exempelvis skogen – överstiger utsläppen.
Han hänvisar till Naturvårdsverkets siffror för 2024 där utsläppen uppgick till 47,49 miljoner ton koldioxid (upp drygt 3 miljoner ton, cirka 7 procent) medan upptagen uppgick till 54,24 miljoner ton (upp drygt 8 miljoner ton, nära 18 procent).
Gillström menar att redaktioner valde att göra stora rubriker av utsläppsökningen, men att man ”valde bort” att samtidigt rapportera om att nettot – när upptaget räknas med – pekar mot att Sverige totalt sett tar upp mer koldioxid än landet släpper ut. Indirekt ifrågasätter han sin egen regerings klimatmålspolitik som grundad på en felaktig bild.
Nettot utelämnas i klimatmålsrubrikerna
Återkommande i klimatrapporteringen är att Sveriges klimatmål och hur dessa efterlevs ofta redovisar utsläpp utan att kvitta dem mot markanvändningens upptag. Dessa hanteras i stället i separata ”sektorer” i rapporteringen. Det ger en felaktig bild av verkligheten och kritiseras för att driva på en redan högt uppskruvad klimatalarmism med risker för att dyra, utvecklingshämmande och onödiga klimatåtgärder vidtas.
Det här är också kärnan i den kritik som framförs av Tomas Åbyhammar, civilingenjör i kemisk apparatteknik och tidigare Vattenfall-ingenjör, som i en intervju med Samnytt argumenterar för att totalsiffrorna blir missvisande om minusposten från markanvändning och skogsbruk från tabellerna inte finns med i den summerade utsläppssiffra som sedan citeras i klimatdebatten.
LÄS ÄVEN: Tidigare Vattenfall-ingenjören: ”Sverige har inga klimatutsläpp”
Medhåll när Naturvårdsverket pressas på svar
Åbyhammar hävdar att Sverige i praktiken ligger nära noll när skogens och markens upptag tas med, och att politiken riskerar att bygga på en förenklad bild av ”utsläppen” när nettot inte lyfts fram.
I samma artikel får han delvis medhåll av Anna-Karin Nyström, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket. Hon bekräftar att koldioxidupptaget i skog och mark inte räknas bort i den totalsiffra som kopplas till de utsläpp som ”ingår i Sveriges klimatmål”, och säger att Sverige ”nästan [skulle] få nollutsläpp” om man lade ihop posterna.
Samtidigt motiverar hon upplägget med att det är en beslutad avgränsning i hur Sverige valt att räkna och följa upp målen – och att upptaget i stället kan användas som en kompletterande del i vägen mot nettonoll. Varför man valt att göra så motiveras dock inte, och kritiker menar att det finns en bakomliggande agenda.
Metodförändringar och ”ögonblicksbild”
Gillström påpekar även att det finns förändringar i mätmetod, men att ”ögonblicksbilden är tydlig” och att relationen mellan utsläpp och upptag såg liknande ut även året innan.
LÄS ÄVEN: Domedagsprofetiorna som inte slog in – forskare om klimatalarmismens havererade framtidsbilder
Kritiken som nu riktas mot delar av rapporteringen handlar därför mindre om att utsläppsökningen skulle vara påhittad – och mer om att såväl allmänhet som beslutsfattare riskerar att få en missvisande negativ bild när upptaget inte nämns, trots att det faktiskt finns i pressmaterial och tabeller, även om man får leta lite extra.
Debatt om vad som ska kallas ”Sveriges utsläpp”
Utsläppstrenden i transportsektorn kan göra det svårare att nå delmål i närtid. Men det beror på att man ensidigt tittar på utsläppen och inte på nettot (utsläpp minus upptag i mark och skog) som ger en helt annan och mer rättvisande bild av Sveriges samlade påverkan.
Kravet från kritiker är att medierna i sin rapportering bör återge helhetsbilden, inte underblåsa en obefogad klimatalarmism. I synnerhet menar man att det kravet kan ställas på public service som i det aktuella fallet okritiskt återpublicerat samma missvisande TT-telegram som övriga medier.
LÄS ÄVEN: Forskare: Förnuftet måste vinna över klimatpaniken
