Utbildningsnivån i JÖK-regeringen är på många håll låg. En granskning som Dagens Industri gjort (19-04-01) visar att många ministrar dessutom skönmålar sina CV:n för att dölja bristerna. Enligt statsvetare är detta bekymmersamt för landets styre.

Även bland de tyngsta statsråden lyser högre utbildning med sin frånvaro samtidigt som man låter påskina annat i de CVn man offentliggör på regeringens hemsida. Utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist har exempelvis inte bedrivit några som helst eftergymnasiala studier. Det har inte heller landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Anders Ygeman som efter Transportstyrelsen-skandalen nu har fått komma in från kylan igen som energi- och digitaliseringsminister är en av de som försöker ge sken av att ha en mer gedigen utbildning än vad han i själva verket har. I sitt CV uppger han “studier vid Stockholms universitet 1990”. Di:s granskning visar att det rör sig om blygsamma 15 poäng i kriminologi.

Ett annat profilerat statsråd som slirar med sina akademiska meriter är socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Hon nämner inte att hon aldrig slutförde den kurs i organisation och ledarskap som hon påbörjade på sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Strandhäll uppger även att hon läst arbets- och organisationspsykologi vid samma universitet men inte att hon bara läste de första 15 poängen.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson uppger i sitt CV att hon läst ämneslärarutbildning i matematik och fysik vid Lunds universitet men inte att hon aldrig tog någon examen. Hon uppger vidare att hon läst på Lärarhögskolan i Stockholm men nämner inte att hon aldrig slutförde den utbildningen heller.

Matilda Ernkrans, som är minister för högre utbildning och forskning, har sin titel till trots inte fullföljt sina egna högre studier. Enligt DI har hon påbörjat men inte slutfört studier vid programmet för politik och ekonomi vid Örebro universitet. På samma sätt påbörjade Ernkrans studier i sociologi men avbröt dem halvvägs.

Inte heller Sveriges regeringschef, statsminister Stefan Löfven, har någon högre utbildning att skryta med. Han har vid sidan av sin utbildning i svetsning gått en grundkurs på social linje vid Umeå universitet och påbörjat men inte slutfört en kurs i företagsekonomi vid samma universitet. I statsministerns CV nämns inget om att de kurser han gått inte fullföljts.

Civilminister Ardalan Shekarabi är en annan minister som inte fullföljt studier. DI uppger i sin granskning bland annat att han registrerat sig för att skriva en doktorsavhandling men endast tog 15 högskolepoäng och inte disputerade. Han har dock en juristexamen.

Finansminister Magdalena Andersson påbörjade en forskarutbildning i nationalekonomi men avbröt utbildningen utan att ha disputerat. Hon har emellertid en examen som civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.

Finansmarknads- och bostadsminister samt biträdande finansminister Per Bolund är ytterligare en minister som inte disputerat efter att ha påbörjat en doktorandutbildning och har även avbrutit en kurs i ryska för nybörjare vid Stockholms universitet. Han har dock från samma universitet en filosofie magisterexamen i biologi.

Enligt Thomas Persson, som är universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, har utbildningsnivån inom regeringarna under lång tid sjunkit stadigt, samtidigt som utbildningsnivån i samhället generellt kraftigt har höjts. Enligt Persson är detta bekymmersamt.

– Sett över en längre tid har högre utbildning blivit allt viktigare, inte minst när utbildningsnivån stiger bland befolkningen i övrigt. Då är det rimligt att utbildningsnivån stiger också bland våra statsråd, menar Persson.

Han påtalar att det i Sverige har etablerats en uppfattning om att statsråd som ansvarar för ett visst område inte behöver vara expert på eller ha en utbildning inom det området. Om det är en uppfattning som gemene svensk har eller bara är något som gäller inom politikeretablissemanget är dock oklart.

Enligt Persson är en förklaring till den sjunkande utbildningsnivån bland toppolitiker att alltfler rikspolitiker gått in i sina respektive partier i unga år och sett politiken som sin huvudsakliga karriär medan det förr var vanligare att man gick in i politiken efter att man haft en yrkeskarriär. Enligt Persson är utbildningsnivån för svenska statsråd lägre än i många andra jämförbara länder som exempelvis i Tyskland, Frankrike och Storbritannien.