En ordentlig frukost är en förutsättning för att man ska orka med en lång dag, oavsett om man är i skolan eller på jobbet. Det menar Tidöregeringen som inför vad man kallar språkfrukost i så kallade utanförskapsområden.

Var fjärde 15-åring läser inte tillräckligt bra och elever med utländsk bakgrund och sämre socioekonomiska förutsättningar presterar sämre i grundskolan än svenska elever. Därför föreslår regeringen nu ännu en satsning på gruppen med språkträning och ytterligare satsningar på böcker och läxhjälp i vårändringsbudgeten för 2026.

Satsningen gäller för elever i förskoleklass och årskurs 1-3 och 30 miljoner kronor avsätts för ändamålet under höstterminen 2026. Medlen ska användas till personal- och frukostkostnader. För hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid skjuter man till ytterligare 50 miljoner kronor för 2026. Statsbidraget kan sökas av huvudmän för grundskolans lågstadium och gymnasieskolan.

Ytterligare ett problem man nu satsar mer pengar på är att många elever saknar grundläggande läsförmåga och att barn och unga läser allt färre böcker. 2024 inrättades ett statsbidrag för inköp av litteratur och omfattar 500 miljoner kronor årligen. Nu föreslår regeringen att statsbidraget förstärks med 50 miljoner kronor för 2026. Medlen fördelas till huvudmän för förskolan, grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

– Det är viktigt att fler barn lär sig språket och blir duktiga läsare. Därför skjuter vi nu till pengar för att elever i socioekonomiskt utsatta områden ska få extra träning i svenska genom språkfrukost. Dessutom ökar vi tillgången till läxhjälp och ökar medlen för inköp av litteratur, som kan bidra till att öka den dagliga läsningen, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Pressträffen:

LÄS ÄVEN: Invandrarelever överrepresenterade i anpassad grundskola