Enligt miljöbalken får bostäder och industrier inte byggas på brukningsvärd jordbruksmark, med undantag för att tillgodose “väsentliga samhällsintressen” då ingen annan mark finns att tillgå. Trots detta har hela 84 000 hektar åkermark försvunnit de senaste tio åren. Utvecklingen kan äventyra Sveriges beredskap när det gäller självförsörjning av livsmedel.

Förra året bestod 2,6 miljoner hektar av Sveriges yta av åkrar. Skåne, det enda landskapet som har bördiga så kallade klass 8-10-jordar, står för 16 procent av åkermark. Enligt en kommande rapport från Jordbruksverket är det också i Skåne som åkerarealen försvinner fortast, uppger Sydsvenskan.

Mycket av Sveriges allra bästa åkerjord ligger längs Skånes kuster, där tätorterna expanderar. Utvecklingen oroar Jordbruksverket som nu efterlyser en lagskärpning där länsstyrelserna ges rätt att ingripa och förhindra brott mot miljöbalken.

Utvecklingen kan få konsekvenser för Sveriges beredskap vad gäller självförsörjandegrad av livsmedel i händelse av kris eller krig då importen stannar.

Bebyggelse gör marken obrukbar

Mellan 2016 och 2020 minskade åkerarealen i landet med ungefär 40 000 hektar. Det är dock inte bara byggande som gjort att åkermarken minskar. Stora ytor har försvunnit för att ägarna valt att inte bruka marken och istället låtit den växa igen. Marken kan då återställas till åkermark vid behov, vilket inte bebyggelse medger. Boverket slår fast att: “Ny bebyggelse som lokaliseras på åkermark gör marken obrukbar”.

– Ur ett nationellt perspektiv är jag särskilt orolig för Skåne med stor och tydlig exploatering. När åkermark omvandlas till järnväg, hus eller asfalt är det en irreversibel process. Marken går aldrig att få tillbaka, säger John Andersson, som författat Jordbruksverkets rapport.

Redan 2013 konstaterade Länsstyrelsen Skåne att: “Kommunerna planerar inte utifrån sina förutsättningar utan mer utifrån politiska vilja/önskemål”, enligt dåvarande länsarkitekt Elisabet Weber, som idag arbetar som Agenda 2030-samordnare på länsstyrelsen Skåne.