I slutet av sommaren inleds rättegången mot en man som greps på Arlanda 2019. Han sitter häktad misstänkt för grovt folkrättsbrott och mord 1988. Hans dåvarande chef var den man som nyligen installerades som Irans nye president.

Gripandet av den i dag 60-årige mannen har resulterat i vad som antas bli en av de största internationella rättegångarna någonsin i Sverige. Fallet har förberetts i flera år och dussintals målsäganden kommer flygas in från hela världen. Rättegången väntas pågå i flera månader.

Den nyvalde presidenten i Iran, Ebrahim Raisi, var mannens chef då män, kvinnor och barn forslades med gaffeltruckar för att hängas i lyftkranar och lyktstolpar eller arkebuseras. Under perioden 28 juli till 31 augusti 1988 dödades tusentals politiska fångar.

Målsägande bor i Sverige

Iraj Mesdaghi satt i Gohardasht-fängelset utanför Teheran 1988 och har samlat på sig information om händelserna. Han har bott i Sverige i nästan 30 år och är nu målsägande i fallet mot 60-åringen.

– Raisi satt i rådet som bestämde vem som fick leva och vem som skulle dö. Ärligt talat är jag glad över att han nu blivit president, för det visar omvärlden vad det är för slags regim vi pratar om i Iran. Kriminella, säger Iraj Mesdaghi till SVT Nyheter.

Hymlar inte med inblandning

Enligt Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, har den nyblivne presidenten aldrig förnekat inblandningen, även om han aldrig erkänt folkrättsbrott. I augusti 2016 släpptes en ljudfil från ett möte 1988 där man tydligt nämner Ebrahim Raisi som en av de fyra huvudansvariga för avrättningarna.

– I ljudfilen medger han inblandning. Men vi måste förstå att även om omvärlden ser det här som något förfärligt så motiveras det i Iran som att man skipade rättvisa, säger Parsi.