På tisdagen meddelades att riksdagens partier, efter påtryckningar, tvingats införa en så kallad gas i pensionssystemet för att skrapa fram cirka 100 kronor mer i pension per månad. Samtidigt visar Sidas redovisning att Sverige sedan 1998 har skickat närmare 1 000 miljarder kronor i bistånd till andra länder.
Sedan 2023 ingår alla åtta riksdagspartier i pensionsgruppen där äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är ordförande. Nu har partierna enats om att pensionssystemet inte bara ska ha en broms som minskar utbetalningarna i dåliga tider, utan också en gas som ger mer när tiderna är goda.
– Vi har fattat ett historiskt beslut som på sikt kommer ge mer pengar i plånboken till dagens pensionärer – men också till morgondagens pensionär och pensionssparare, sa socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vid pressträffen.
Pensionerna följer normalt inkomstutvecklingen i samhället, men för att säkra systemets långsiktiga hållbarhet finns den så kallade bromsen. Den aktiveras när pensionssystemets skulder överstiger tillgångarna och ser till att det aldrig betalas ut mer i pension än vad som faktiskt finns i systemet.
LÄS ÄVEN: Larmet: Pensionen är nu rekordlåg
Bromsen i pensionssystemet har aktiverats tre gånger och lett till sänkta pensioner. Detta hände åren 2010, 2011 och 2014.
För att avgöra hur stabilt pensionssystemet är används balanstal – om siffran ligger över 1 innebär det att tillgångarna överstiger skulderna. Om den istället hamnar under 1 betyder det att skulderna är större än tillgångarna. Riksdagens pensionsgrupp är överens om att en ny utdelningsgräns införs på balanstalet 1,15. Balanstalet för 2026 är fastställt till 1,17.
100 kronor mer i månaden
Enligt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) ska en pensionär som i dag får 15 000 kronor i månaden före skatt få cirka 1 200 kronor mer per år genom riksdagens nya lösning med gasen, utifrån de aktuella förutsättningarna. Det motsvarar ungefär 100 kronor mer i pension varje månad.
– Vi har fattat ett historiskt beslut som på sikt kommer ge mer pengar i plånboken till dagens pensionärer – men också till morgondagens pensionär och pensionssparare, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.
LÄS ÄVEN: Politikerna ändrade lagen – satsade pensionspengar på Northvolt
Riksdagspartierna föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft i januari 2027.
SD: Vår pensionpolitik
Enligt Sverigedemokraterna är det en historisk reform av pensionssystemet. I ett pressmeddelande framhåller partiet att pensionärer inte längre ensidigt drabbas av bromsen vid underskott, utan även får ta del av överskott när systemet går bra.
LÄS ÄVEN: Här är politikerna som möjliggjorde pensionspengar till Northvolt
Vidare att SD varit med och drivit den här frågan sedan de gick med i pensionsgruppen 2023. De beskriver det som en framgång både för pensionärerna och för partiet som har drivit på för att förbättra pensionärernas situation.
Vi har konsekvent stått upp för pensionärerna och krävt att överskotten ska delas ut, inte bara sparas i systemet. Dagens beslut är därför inte bara en framgång för pensionärerna, utan också för Sverigedemokraternas pensionspolitik.
En ny utdelningsgräns införs på balanstalet 1,15. Den är satt enligt försiktighetsprincipen för att säkerställa att utdelningar av överskott sker på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Syftet är att undvika ryckighet, där generösa utdelningar ett år kan följas av att bromsen aktiveras nästa. Med denna modell får pensionärer ta del av överskott när det finns utrymme, samtidigt som systemets långsiktiga stabilitet värnas.
Inkomstpensionssystemets oreglerade skuld till staten skrivs av. Skulden uppstod i samband med pensionsreformen 1994, när staten tog över vissa kostnader och AP-fonden kompenserade statsbudgeten genom en finansiell överföring. Genom dagens beslut stannar pengarna kvar i pensionssystemet, vilket stärker dess finansiella ställning och tryggar framtida pensioner.
Finansieringen av överskottsutdelningen sker inom ramen för statsbudgeten. Det innebär att varje parti måste finansiera utdelningen i sina budgetförslag, och riksdagen beslutar därefter. På så vis vägs en utdelning från pensionssystemet mot andra offentliga utgifter, vilket skapar transparens och ordning i de offentliga finanserna.
– SD:s pressmeddelande om pensionsgasen..
Ändringen kritiseras
Det är inte alla som är lika positiva som riksdagspartierna. På vänsterkanten har LO:s ordförande Johan Lindholm uttryckt kritik för att den överskottsnivå som föreslås för att gasen ska slå till alldeles för hög.
– Det är ett svek mot arbetare som varit med och byggt vårt land. De hade kunnat få mer pengar här och nu från pensionssystemet, säger Lindholm i ett pressmeddelande.
Även Pensionärernas riksorganisations ordförande Åsa Lindestam vill se mer och menar att detta inte räcker för att höja pensionerna.
– Det är utmärkt att gasen kommer på plats i pensionssystemet. Att pensionärerna ska få sänkt pension när pensionssystemets finanser är svaga men inte får höjd pension när systemets går bra ekonomiskt är orättfärdigt. Men dagens besked räcker inte för att förverkliga den rejält höjda pension som PRO vill se, säger hon i ett pressmeddelande.
LÄS ÄVEN: Tyskland: Välfärdssystemet ”kan inte längre finansieras”
PRO-toppen Åsa Lindestam säger att politikerna har tagit ett viktigt steg, men påpekar att tuffa ekonomiska år gör att pensionerna ändå tappar rejält i köpkraft.
– Det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig att ha arbetat. Pensionärerna har haft några riktigt tuffa år ekonomiskt där inkomstpensionen släpat efter när matpriser och hyror dragit iväg upp. Det krävs mer för rimliga pensioner, men i dag har politikerna tagit ett viktigt steg, avslutar Åsa Lindestam.
Nära 1000 miljarder i bistånd
Samtidigt som svenska politiker vrider och vänder i uppläggen för att skrapa fram lite extra till landets pensionärer – de som under sina liv varit med och byggt upp och utvecklat Sverige – har de däremot inga problem med att låta miljarderna flöda till andra länder genom bistånd.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Sluta krångla – kapa Sida och utlandsbiståndet!”
För 2025 ligger Sveriges biståndsbudget på 56 miljarder kronor. Av detta går 44,5 miljarder kronor till internationellt bistånd.
Enligt Sidas redovisning har Sverige sedan 1998 skickat iväg närmare 1 000 miljarder kronor i bistånd:
LÄS ÄVEN: 130 miljarder i svenskt bistånd till länder som hatar Sverige
Nedan syns Sidas sammanställning år för år sedan 1998. Hittills i år handlar det om nära 21 miljarder kronor men budgeten är att på 56 miljarder kronor.
I början av augusti meddelade regeringen på sin hemsida att Sverige under de senaste tre och ett halvt åren har bidragit med stöd till olika insatser i Ukraina motsvarande 95,8 miljarder kronor. Regeringen har varit tydlig med att stödet till Ukraina inte har något tak.
