Parallellt med att kärnkraftverk läggs ned och den svenska elförsörjningen blir alltmer instabil medan priserna rusar, planeras omfattande så kallade gröna satsningar inför framtiden. Dessa kommer dock att kräva enorma mängder el. Nu frågar sig alltfler hur denna ekvation går ihop.

Till 2024 planeras H2 Green Steels tillverkning av så kallat fossilfritt stål att vara igång. Produktionen beräknas att ta en stor del av svensk elproduktion i anspråk. Fabriken ska ligga där elledningarna från Luleälven möter det nationella kraftnätet.

På Svenska Kraftnät, som ansvarar för Sveriges elförsörjning, har man redan sedan tidigare insett att satsningarna i regionen med Hybrit – SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls satsning på fossilfri stålproduktion i Norrbotten, kommer att kräva förstärkningar med en eller flera nya ledningar. Med H2 Green Steel ökar pressen ytterligare.

2024 “är i morgon ur ett nätutbyggnadsperspektiv”, säger Svenska Kraftnäts teknikchef Ulf Moberg till Svenska Dagbladet.

Då H2 Green Steels produktion är igång väntas anläggningen förbruka åtta terawattimmar per år och tolv terawattimmar då man är uppe i full kapacitet till 2030 – flera gånger den ström som alla tåg och tunnelbanor i landet kräver i dag.

Till detta tillkommer flera stora projekt som kommer sluka nästan lika mycket el som hela Sverige gjorde ifjol. Kombinerat med alltfler elbilar, en ökad befolkningsmängd och datacenter för Facebook och andra amerikanska nätjättar går prognosen för den svenska elanvändningen under de närmaste decennierna spikrakt uppåt. Till 2045 är planen dessutom att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Fördubbling

– En fördubbling av elanvändningen är ett tänkbart scenario. Det kommer att ställa stora krav på både nät och elproduktion. Effektmässigt är det små marginaler i dag, och lägger man till så här mycket förbrukning kommer det helt klart att skapa utmaningar, säger Ulf Moberg.

Risken är att elleverantörerna tvingas säga nej till nya projekt ifall man inte hinner med utbyggnaden av kraftledningar i den takt som krävs. Även om projekten kan bli av kan de försenas med åtskilliga år.

Ett företag som påverkas är gotländska Cementa.

– För oss är det binärt. Om vi inte får ett besked om att kapaciteten byggs ut kommer vi inte att kunna genomföra investeringen och då är frågan om vi kommer att kunna ha kvar en cementindustri i Sverige, säger hållbarhetschef Karin Comstedt Webb.

Omvända roller

Elöverskottet i norr som använts för den södra delen av landet är snart ett minne blott och inom kort kan situationen vara den omvända, enligt Ulf Moberg. Nästa stora fråga blir då hur södra Sverige ska försörjas med el. Potentiella lösningar som pekas ut är antingen att behålla den kärnkraft som redan finns eller kraftigt utbyggd vindkraft.

Enligt konsultbolaget WSP kommer produktionen de kommande 20-25 åren att öka till omkring 230 terawattimmar per år. Slår denna in räcker inte produktionen till vilket skulle innebära att Sverige skulle gå från att vara nettoexportör av el till att tvingas importera stora mängder.