En afghan ville ha asyl som ateist, barn, hazar och person med PTSD. Han ville också få asyl på grund av bråk med svåger, politiskt rappande och klädstil. En psykolog på “flyktingbarnmottagningen” i Göteborg skrev ett intyg där det står att han har PTSD med hallucinationer. Det står också att han försökt ta livet av sig och är “sårbar för stressorer”. Migrationsdomstolen låter hans psykiska problem vara en förevändning för att utdela asyl genom “sammantagen bedömning”.

En person som vi kan kalla “A” sökte asyl i Sverige i december 2015. Han uppger sig komma från Afghanistan men ska ha flyttat till Iran vid två års ålder. I Migrationsverkets handlingar refereras hans önskemål om asyl så här:

Du kan inte återvända till Afghanistan med anledning av att du är rappare och kritiskt inställd till sedvanliga afghanska religiösa, politiska och samhälleliga normer. Genom din kläd- respektive livsstil och musik manifesterar du dessa åsikter. Du kan inte heller återvända till Afghanistan med anledning av din systers man Sarvar. Med anledning av att din syster vill skilja sig ifrån Sarvar och för att han anser att hon smutskastat hans heder kommer han att skada dig.

Mannen hävdade också att han var ett barn trots att en medicinsk åldersbestämning visade på motsatsen. Han lämnade även in ett intyg om psykisk ohälsa från psykiatrisjuksköterska Katarina Adolfsson. Migrationsverket underkände mannens anförda asylskäl och dömde honom i juni 2018 till utvisning. Han överklagade då till migrationsdomstol.

Rappning inte skäl för asyl

I Migrationsverkets utvisningsbeslut står om mannens rappande bland annat att:

Du har vidare anfört att du är rappare och att du genom din musik förmedlar och sprider dina åsikter. Du vill genom din musik försöka förändra sådant du är kritisk till vad gäller politik, religion och övriga samhälsstrukturer. Du har lämnat in en låttext översatt till svenska och länkar till Youtubeklipp för att visa att du är rappare.

Migrationsdomstolen behandlar mannens rappande bara som hastigast. Domstolen anser inte att rappandet är tillräckligt för att asyl ska beviljas.

Ateism inte skäl för asyl

LÄS ÄVEN: Ateism asylgrundande

Samhällsnytt har tidigare rapporterat om ett fall där ateism ger afghaner asyl. I just det här fallet anser dock domstolen att ateism inte är ett giltigt asylskäl för afghaner. I domen står skrivet:

Av landinformation framgår att ateister i Afghanistan kan leva i tillräcklig säkerhet, såvida de inte uppträder respektlöst samt att avvikande åsikter är mer accepterade på urbana platser. Det framgår även att en person inte nödvändigtvis uppfattas som icke-troende på grund av att denna underlåter att följa religiösa ritualer i det offentliga rummet.

Domstolen ger inte mannen asyl utifrån hans ateism.

Sammantagen bedömning

Domstolen skriver att det är möjligt att få asyl genom “sammantagen bedömning”. För att bevilja asyl på denna grund är det viktigt att “samtliga risker som framkommit i utredningen beaktas”. Det är också viktigt att hänsyn tas till mannens “utsatthet och sårbarhet” och situationen i Afghanistan.

Psykintyg ger asyl

Mannen har lämnat in ett intyg från en psykolog som blir hans räddning. I domen står att läsa:

Av intyg från psykolog Cina Rydergård framgår att A har diagnosticerats med PTSD och att han därutöver har en mer omfattande problematik. Han bedöms ha problem med hallucinationer och har inte kunnat utveckla inre strategier för självomhändertagande och affektreglering. Under sommaren 2018 har detta bl.a resulterat i ett suicidförsök. Det har mot denna bakgrund framgått att A har PTSD, nedsatt psykisk förmåga att klara sig själv samt att han är sårbar för stressorer.

Domstolen poängterar också att A är ”hazar och riskerar utvisning till ett land där han inte varit bosatt sedan han var högst två år gammal samt där han saknar nätverk”.

Slutligen skriver domstolen följande om varför A ska beviljas uppehållstillstånd som “alternativt skyddsbehövande”:

Vid en sammantagen bedömning – där migrationsdomstolen särskilt beaktar A:s psykiska hälsotillstånd samt hans normbrytande uppfattning – anser domstolen att det finns grundad anledning att anta att han vid ett återvändande till Afghanistan löper en personlig och allvarlig risk att skadas på grund av den inre väpnade konflikten som råder i stora delar av landet.

Domen har målnummer UM 7773-18 och går att beställa från förvaltningsrätten i Göteborg. De som dömde och instämde med domslutet var rådmannen Pia Espeland Nyhlén och nämdemännen Gunne Steen (C) och Agnes Svensson (M). Nämndemannen Royne Karlsson (S) var skiljaktig och ville utvisa A.

Cina Rydergård fokuserar på PTSD

Det var psykologen Cina Rydergård vid ”flyktingbarnmottagningen” i Göteborg som skrev intyget om PTSD som användes som ursäkt för att bevilja A asyl. Asylsökande som vill ha intyg om att de har PTSD i syfte att tillskansa sig asyl tycks tryggt kunna vända sig till Rydergård. I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver hon själv att ”I stort sett alla barn vi behandlar lider av komplex posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) ”.