Onsdagen den 6 augusti markerar 80 år sedan atombomben föll över Hiroshima. Tre dagar senare drabbades Nagasaki. Medan världen minns den ofattbara förödelsen varnar allt färre överlevande – hibakusha – för att mänskligheten återigen kan vara på väg mot kärnvapenkrig. Trots bred folklig opinion mot kärnvapen ökar upprustningen dramatiskt.
Klockan 08:15 på morgonen den 6 augusti 1945 släppte det amerikanska bombplanet Enola Gay en uranbaserad atombomb över Hiroshima. Bomben ”Littel Boy”, med en sprängkraft motsvarande cirka 15 kiloton trotyl, dödade uppskattningsvis mellan 90 000 och 120 000 människor under de första månaderna. Tre dagar senare föll plutoniumbomben ”Fat Man” över Nagasaki – även där beräknas 60 000–80 000 människor ha omkommit.
LÄS ÄVEN: Japaner protesterar mot USA-soldaters våldtäkter
Majoriteten dog omedelbart eller av sina skador kort därefter. Hundratusentals andra drabbades av strålningssjukdomar, cancer och psykisk ohälsa som följde dem livet ut. Det uppskattas att sammantaget över en kvarts miljon människor mist livet till följd av bomberna.
Syftet var att få Japan att kapitulera och därmed sätta punkt för andra världskriget, vilket skedde den 15 augusti 1945. Men än idag debatteras huruvida bomberna verkligen var nödvändiga.
Försvar och kritik – ett komplext beslut
Förespråkarna menar att bomberna räddade liv genom att tvinga fram ett snabbt slut på kriget och undvika en invasionsoffensiv som kunnat kräva hundratusentals dödsoffer – både japanska och amerikanska. Andra pekar på det japanska ledarskapets ovilja att acceptera villkorslös kapitulation samt hotet mot allierade krigsfångar som ytterligare motiv.
LÄS ÄVEN: Nobels fredspris till japansk anti-kärnvapenorganisation
Kritiker – däribland president Eisenhower – hävdade att Japan redan var på väg att kapitulera och att användningen av kärnvapen var omotiverad. Historiker som Tsuyoshi Hasegawa menar att det var Sovjetunionens snabba militära framgångar och invasionen av Manchuriet den 8 augusti som i praktiken pressade Japan till underkastelse, inte USA:s atombomber.
Albert Einstein, vars tidigare varningar låg till grund för USA:s Manhattanprojekt där kärnvapnen utvecklades, blev senare en uttalad kritiker av kärnvapnens användning.
Hibakusha: röster från överlevarna
En av dem som överlevde bomben i Hiroshima är Teruko Yahata, då åtta år gammal. Hon minns hur hon kastades av tryckvågen och hur hon gömde sig med sin familj under en filt, i tron att ytterligare en bomb var på väg.
– Jag visste inte vad det innebar att dö, men värmen av att vi skulle dö tillsammans… det minns jag än idag, säger hon till NBC.
LÄS ÄVEN: SD: ”Rysk desinformation” vara emot kärnvapen i Sverige
Setsuko Thurlow, en annan överlevare, förlorade tio familjemedlemmar. Hon beskriver för NBC hur hon såg skinnet hänga från offrens kroppar som trasor, och människor som likt spöken stapplade bort från ruinerna. Thurlow har sedan dess ägnat sitt liv åt fredsarbete och kärnvapennedrustning och var med och tog emot Nobels fredspris 2017 för ICAN:s räkning.
Nu är de så kallade hibakusha-överlevarna i genomsnitt över 86 år gamla. Många har avlidit, andra tystnat. Men en ny generation tar vid. Tolvårige Shun Sasaki i Hiroshima guidar besökare i fredsparken – en plats där både minne och motstånd manifesteras.
– Det farligaste som kan hända är att vi glömmer vad som hände för länge sedan, förklarar han för NBC.
Växande klyfta mellan folkvilja och upprustning
Trots erfarenheterna från Hiroshima och Nagasaki befinner sig världen återigen i en enligt många oroande fas av nukleär upprustning. Enligt Internationella kampanjen för avskaffande av kärnvapen (ICAN) ökade de nio kärnvapenstaternas samlade utgifter på kärnvapen till över 100 miljarder dollar under 2024 – en ökning med 11 procent på ett år.
LÄS ÄVEN: USA rustar upp – beställer 600 atommissiler
Samtidigt visar opinionsundersökningar en stark skepsis mot kärnvapen globalt. Enligt Pew Research anser 69 procent av amerikanerna att kärnvapen har gjort världen mindre säker. I Japan tror närmare 70 procent av överlevarna att kärnvapen kan komma att användas igen. Svenskarna sticker dock ut med en ökande andel av befolkningen som anser att landet bör skaffa kärnvapen.
Censur, forskning och tystnadens pris
Efter kriget förbjöds japanska forskare inledningsvis att studera bombens effekter. Den amerikanska Atomic Bomb Casualty Commission (ABCC) genomförde i stället omfattande undersökningar på överlevande – ofta utan att erbjuda behandling. Hibakusha vittnade om att de behandlades som försöksobjekt snarare än som människor i behov av vård.
LÄS MER: Sveriges fredsråd: ”SD och S har förrått Sverige”
Resultaten av dessa studier, bland annat om leukemi och andra cancerformer, delades inte med den japanska allmänheten. I vissa områden fortsatte jordbruket trots farliga nivåer av reststrålning, vilket ledde till ytterligare sjukdomsfall – inte minst bland barn.
Diplomati i stället för förintelse
– Det är inte kärnvapen, utan diplomati och dialog vi behöver, säger Setsuko Thurlow i en intervju med NBC från sitt hem i Toronto. Hon vädjar till världens ledare att samlas vid förhandlingsbordet innan det är för sent.
LÄS ÄVEN: Trump och Medvedev i kärnvapen-tjafs på sociala medier
Det är en vädjan som många anser klingar alltmer akut – inte bara på grund av den globala instabiliteten och att skurkstater som Iran kan komma i besittning av kärnvapen – kommunistiska diktaturen Nordkorea har dem redan – utan också därför att alla som minns atombombningarna som egna erfarenheter snart är borta.
Ett levande arv
Varje år ringer klockorna i Hiroshima exakt klockan 08:15, samma tid som bomben föll. Tystnaden som följer är tänkt att på samma gång vara ett minne av de döda och en maning till de levande. För medan historien aldrig kan göras ogjord, finns det ännu tid att lära – och att välja en annan väg, menar man.
– Så länge jag lever, vill jag fortsätta berätta. Jag är en överlevare, säger överlevaren Teruko Yahata till NBC
Se minnesstunden i Japan:
