2023 var ett svårt år för regionernas ekonomi och trots att kraftiga besparingar kommer genomföras under 2024 väntas ändå underskotten att bli omfattande och hamna på nästan minus 25 miljarder kronor. En av konsekvenserna man varnar för är att ”mindre allvarliga behov” kommer att få stå tillbaka.

Omkring 15 miljarder kronor gick vården back i fjol då nästan alla regioner slutade på minus. Enligt lagen ska underskott vändas till plus inom en treårsperiod, något som kan bli svårt då utsikterna för 2024 är ännu sämre.

En undersökning som Vårdfokus genomfört visar att hälften av alla regioner har räknat upp budgeten inför 2024 med minst 4,3 procent. Samtidigt uppger nästan samtliga att de kommer att genomföra besparingar under året.

LÄS ÄVEN: Kriminella gängen startar vård- och vaccinationscentraler

En åtgärd som alla regioner kommer ta till är att dra ner på inhyrd personal. Drygt hälften uppger också att de inte har tillräckligt med vårdplatser enligt riktlinjerna.

Inflationen och ökade pensionskostnader anges som skälen. Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, är ytterligare ett skäl att nya mediciner och behandlingar gör att sjukvårdskostnaderna ökar i snabbare takt än både inflationen och demografin. Hon beskriver det som ”en väldigt besvärlig situation”.

Negativa konsekvenser

Flera regioner medger att de planerade besparingarna kan medföra negativa konsekvenser som tillgängligheten till vård, patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö.

”Prioriteringar kommer att krävas där mindre allvarliga behov får stå tillbaka de kommande åren på ett sätt som jämfört med de senaste tio åren kan uppfattas provocerande av både politik och invånare”, konstaterar Region Värmland.