Den väpnade konflikten i Mellanöstern efter USA:s och Israels attacker mot Iran kan få ekonomiska följder även i Sverige. Riksbankschefen Erik Thedéen varnar för att stigande energi­priser riskerar att både bromsa tillväxten och bidra till högre inflation – även om effekterna hittills är begränsade. Samtidigt understryker han att osäkerheten är stor inför nästa räntebeslut.

Den senaste tidens dramatiska utveckling i Mellanöstern har snabbt satt avtryck på energimarknaderna. Olje- och gaspriser har stigit och marknaden signalerar också att elpriserna kan bli högre än tidigare väntat.

Riksbankschefen Erik Thedéen pekar på att dessa förändringar påverkar hushåll och företag direkt.

– Vi ser ju stigande oljepriser, vi ser stigande gaspriser. Vi hade redan från början förhöjda elpriser. De såg ut att komma ned, men på terminsmarknaden ser det ut som att det inte blir en så kraftig nedgång, säger han i en kommentar till SvD.

Dyrare energi innebär i praktiken högre kostnader för hushållen, förklarar Thedéen. Det kommer att påverka alla som tankar bilen och värmer huset. Mer allmänt siar riksbankschefen om en dämpande effekt på svensk ekonomi och en viss effekt på inflationen.

Begränsat genomslag än så länge

Trots de snabba marknadsreaktionerna bedömer Riksbanken att de ekonomiska effekterna hittills är relativt små. Thedéen pekar på att sambandet mellan oljepris och bränslepriser är tydligt.

LÄS ÄVEN: Trump: Utesluter inte att invadera Iran med marktrupper

När energipriserna stiger slår det direkt igenom i konsumentprisindex. Samtidigt innebär det inte automatiskt en kraftig uppgång i den totala inflationen.

Riksbankschefen framhåller att det direkta inflationsgenomslaget av de prisökningar som hittills synts enligt etablerade samband är relativt begränsat.

Avgörs av hur länge konflikten pågår

Den centrala frågan för ekonomin är enligt Thedéen hur långvarig konflikten blir och om den påverkar ekonomin bredare.

– Då pratar vi om investeringar och konsumtion. Och det vet vi väldigt lite om. Det handlar mycket om varaktighet. Går det över snabbt eller ligger det kvar under lång tid?

LÄS ÄVEN: Riksbanken lämnar räntan oförändrad

Om osäkerheten blir långvarig kan företag skjuta upp investeringar och hushåll hålla tillbaka konsumtionen, något som skulle dämpa den ekonomiska aktiviteten.

Utvecklingen visar enligt Thedéen samtidigt att världsekonomin präglas av ökande geopolitiska risker.

Osäkert läge inför nästa räntebeslut

Riksbanken fattar nästa penningpolitiska beslut om två veckor. Enligt Erik Thedéen kommer centralbanken då att väga in ny information om både konjunkturen och inflationsutsikterna.

– Med stor sannolikhet kommer jag då stå och säga att osäkerheten är stor.

En situation där ekonomin bromsar samtidigt som inflationen stiger brukar beskrivas som stagflation – ett scenario som är särskilt svårt för centralbanker att hantera.

LÄS ÄVEN: Riksbanken misskött – skattebetalarna måste skjuta till 80 miljarder

Ekonomer utanför Riksbanken pekar samtidigt på att en långvarig konflikt kan påverka både tillväxten och penningpolitiken. Bland dem återfinns Robert Bergqvist på SEB och Annika Winsth på Nordea som Expressen talat med.

Men hur Riksbanken slutligen agerar beror enligt Thedéen på hur inflationsutsikterna och konjunkturen utvecklas de kommande månaderna.