Från och med den 1 juli börjar ett nytt språkkrav gälla inom äldreomsorgen. Syftet är att höja kvaliteten i omsorgen, stärka patientsäkerheten och göra det lättare för äldre att kommunicera med personalen. Men alla kommuner är inte med på banan.

Den nya lagstiftningen innebär att arbetsgivare inom äldreomsorgen ska arbeta för att personalen har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna utföra sitt arbete. Den nivå som ska eftersträvas är B2 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS), vilket ungefär motsvarar Svenska 2 på gymnasiet.

– Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda. Ett språkkrav i äldreomsorgen är därför mycket efterlängtat. Det gör vi för att stärka kvaliteten och patientsäkerheten, öka tryggheten och stärka äldres delaktighet, säger Steg för steg höjer vi kraven för att jobba i äldreomsorgen, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS ÄVEN: Ambulanssjuksköterska slog larm om språkkaos på demensboende – nu har det stängts

För att underlätta införandet av språkkravet avsätter regeringen 90 miljoner kronor till kommunerna under 2026. Därefter följer 165 miljoner kronor 2027 och 150 miljoner kronor årligen från och med 2028.

S- och V-styrd kommun avstår

Samtidigt som flera kommuner har valt att införa språktester för att säkerställa att personalen uppfyller språkkravet går den S- och V-styrda Vännäs kommun en annan väg.

I stället för tester satsar kommunen på att utbilda så kallade språkombud som ska stötta kollegor i att utveckla sina kunskaper i svenska och uppmuntra dem att be om hjälp när de inte förstår.

– Vårt jobb är inte att utföra tester på all vår personal, säger socialchefen Ulrica Westerlund till statstelevisionen.

Kommunen erbjuder också en appbaserad språkutbildning för medarbetare som behöver förbättra sina språkkunskaper. Enligt socialchefen ska de som genomför utbildningen nå den B2-nivå som lagen kräver.

LÄS ÄVEN: Skärpta språkkrav välkomnas i äldreomsorgen: ”De tar fel på schampo och handsprit”