Trots att läraren friats i både tingsrätten och hovrätten fortsätter Barn- och elevombudet, BEO, att driva fallet vidare till högsta domstolen och yrkar på 10 000 kronor i skadestånd av Lidköpings kommun. Samtidigt visar nya siffror att situationen i skolorna blir alltmer stökig och våldsam.

Det var i början av 2018 som några elever hade flyttat omkring möbler i skolans rasthall så att en soffa stod i vägen för en passage. Då eleverna som satt sig i soffan ombads flytta på sig vägrade en varpå en lärare tog ett grepp på eleven och lyfte handgripligen honom ur soffan.

I början av juli kom hovrättens dom i vilken man menar att utredningen visar att eleven “befäst sin position genom att ta tag i soffans ryggstöd, ett grepp som inte kan uppfattas på annat sätt än att han ville markera att han inte tänkte flytta på sig”. Man ansåg även att det rört sig om en “proportionerlig åtgärd för att komma tillrätta med en ordningsstörning och därmed legat inom ramen för lärares tillsynsplikt enligt 5 kap. 6 § skollagen”.

LÄS ÄVEN: Lärare avvisade elev som skapade kaos under lektion – nu krävs Malmö Stad på 25 000 kronor

Enligt BEO utgjorde incidenten en kränkning och menar att kommunen bör betala 10 000 kronor i skadestånd till eleven. Man överklagar nu fallet och yrkar på att högsta domstolen ska meddelade prövningstillstånd.

Olika bedömningar
– Det handlar om att tillämpa olika typer av lagstiftning på olika sätt. Jag tror att det är viktigt att hålla isär att det är skolhuvudmannens ansvar att se till att eleverna är trygga när de går i skolan – vilket jag som Barn- och elevombud tittar på. Och på andra sidan handlar det om att titta på den legitimerade lärarens lämplighet att vara lärare, vilket Lärarnas ansvarsnämnd gör. Så det är helt olika bedömningar, sa Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud på Skolinspektionen, i februari.

Då hon mött många lärare som upplever att de inte får det stöd i klassrummet de behöver säger hon sig ha full förståelse för att det kan upplevas som väldigt jobbigt och i bland även orättvist. Det är därför det är så viktigt att trycka på att skadestånd inte riktas mot enskilda lärare utan skolhuvudmännen och lagstiftningen uttalar att det är skolhuvudmannens skyldighet att se till att eleverna är trygga, säger hon.

Nästan 2 000 anmälningar i fjol
Under 2018 fick BEO in 1 910 anmälningar om kränkande behandling, vilket var en minskning på tre procent jämfört med 2017. 69 procent av anmälningarna under fjolåret rörde en eller flera elever som påståtts ha kränkt en annan elev, medan 41 procent gällde en lärare, rektor eller annan skolpersonal som stått för den påstådda kränkningen. Man yrkade på skadestånd i 73 fall. I 44 av dessa har huvudmännen vid årsskiftet medgivit de framställda kraven på skadestånd och i elva fall har huvudmannen betalat ett lägre belopp överenskommet efter förlikning.

LÄS ÄVEN: Elev blev fasthållen av skolpersonal – kan få 50 000 kronor i skadestånd

2018 konstaterade myndigheten att huvudmannen eller skolan brustit i sin hantering då en elev utsatts för kränkande behandling i 947 fall.

Kraftig ökning av skolvåldet
I mars visade nya siffror från Arbetsmiljöverket att anmälningar om hot och våld i Stockholms läns skolor mer än fördubblats på sju år. Stockholms stads egen undersökning visade även att elevernas trygghet och arbetsro har minskat de senaste åren.

– Vi hoppas att de ska innehålla en tydlig åtgärdstrappa som är konsekvent över alla Stockholms skolor. Hotar man eller begår våldsbrott ska det vara polisanmälan, och vid behov avstängningar eller förflyttning till akutskolor. Eleverna måste se att det blir konsekvenser av ett oacceptabelt eller till och med kriminellt beteende. Det största problemet idag är att det inte finns en tydlig och väl förankrad strategi för alla skolor, sa Ragnar Sjölander på Lärarnas Riksförbund som välkomnar tydligare riktlinjer.