Trots rekordhög invandring till Sverige skriker företagen efter arbetskraft. Enligt Svenskt Näringsliv har Sverige nu en så hög kompetensbrist att den kvalificerar sig för att kallas kompetenskris.

I en debattartikel som SvD publicerade på lördagen skriver Stefan Westerberg, seniorekonom vid Stockholms handelskammare, att kostnaden för den rådande kompetenskrisen i landet utgör 34 miljarder kronor i utebliven ekonomisk tillväxt på årsbasis.

Enligt debattartikeln går Sverige nu från kompetensbrist till kompetenskris. Företag runt om i landet är tvungna att tacka nej till affärer eftersom man inte hittar personal att anställa.

I SCB:s statistik uppgår antalet vakanser till över 36 000 tjänster. Bristen på arbetskraft är allra störst inom IT-branschen och andra kunskapsintensiva områden. Prognoser pekar på att det behövs runt 70 000 fler som jobbar med IT eller andra digitala verksamheter inom ett fåtal år.

Föreslår rekrytering från utlandet
Kompetenskrisen kommer inte att lösa sig av egen kraft menar Westerberg och tror inte att Sverige är kapabelt att klara av sin egen kompetensförsörjning. Istället uppmanar näringslivet regeringen att vara en del av förändringen genom att göra det enklare att anställa och behålla internationella talanger.

Ytterligare ett förslag är att införa ett talangvisum för personer som är nyexaminerade på avancerad nivå från något av de 100 högst rankade universiteten i världen.

LÄS ÄVEN: Här är invandringen till Sverige 2018: tredje högsta någonsin

Uteblivet kompetensregn
Samtidigt som Svenskt Näringsliv varnar för utvecklingen med rådande kompetensbrist har massmedia under de senaste åren rapporterat om ett så kallat “kompetensregn” med migrantvågen. År 2015 hävdade SVT att syrier som invandrar innebär den största akademiska tillströmningen till landet hittills.

Enligt en granskning från SVT Nyheter handlar det om både ingenjörer och läkare som strömmar in i landet. Public Service-bolaget sade sig ha uppgifter som visar att mer än var tredje syrier som anländer till Sverige har en högre utbildning.