Sverige hör till EU-länderna med högst arbetslöshet – samtidigt som arbetsgivare rapporterar ett enormt antal vakanser. Under april–juni 2025 fanns nära 150 000 lediga jobb, medan arbetslösheten låg runt 8–8,7 %. Gapet mellan lediga jobb och arbetssökande har flera förklaringar: bristande kompetens- och språkmatchning, institutionella brister, utbildningssnedvridning, svag konjunktur – men framför allt en stor utrikes född befolkning i första och andra generation där arbetslösheten är betydligt högre än bland inrikes födda generellt och skyhög nedbrutet på vissa nationaliteter. Låg arbetsmoral i vissa grupper bidrar också.

Företag ropar efter folk, ändå fastnar matchningen. SCB och arbetsgivarenkäter pekar på saknade kvalifikationer (formella och språkliga), men också attityd- och erfarenhetskrav som ofta fäller avgörandet i enklare yrken som städ, omsorg och service. Samtidigt räcker det i statistiken att ha arbetat minst en timme under referensveckan för att räknas som sysselsatt – underanställning och instabila anställningar syns därför svagt i arbetslöshetstalen.

Stora skillnader mellan grupper

Enligt SCB:s AKU var arbetslösheten 2024 cirka 16,2 % bland utrikes födda och 5,7 % bland inrikes födda. Skillnaden är robust över tid. SCB visar också att sysselsättningsgraden (20–64 år) 2022 var 88 % bland inrikes födda och 71 % bland utrikes födda; utrikes födda kvinnor låg lägre än utrikes födda män.

Ursprungsländer som förvärrar siffrorna:

SCB:s statistik visar också tydligt att det är vissa länder som står för den största delen av arbetslösheten. Bland migranter från Somalia och Syrien är andelen sysselsatta lägre än 50 %. Könsskillnaderna är också stora – bland syrier med låg utbildning är 58 % av männen sysselsatta men bara 30 % av kvinnorna.

LÄS ÄVEN: Seinab och Amoun kan inte språket trots decennier i Sverige
LÄS ÄVEN: Kartläggning om somalier: Hälften saknar arbete

Migranter från Irak och Afghanistan har också en markant lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet, enligt Arbetsförmedlingens prognoser och SCB. Dessa grupper drar upp de samlade arbetslöshetstalen kraftigt, och de stora könsskillnaderna bidrar ytterligare till att hålla etableringen nere.

Ursprungsländer med hög sysselsättningsgrad:

Samtidigt finns grupper som är väl etablerade. Migranter från de övriga nordiska länderna har den högsta sysselsättningsgraden, 78–79 %. Även migranter från Sydamerika arbetar i mycket hög grad.

Migranter från Bosnien-Hercegovina, (f.d. Jugoslavien) och Polen tillhör de som i hög grad försörjer sig själva. Bland mer avlägsna länder sticker Iran ut som det där lägst antal ligger de svenska skattebetalarna till last för sin försörjning.

Grafen visar tydliga skillnader mellan grupper, särskilt mellan könen i Somalia, Syrien, Irak och Afghanistan, där kvinnors sysselsättningsgrad ligger långt under männens, vars sysselsättningsgrad redan den är låg.

Samverkande orsaker

Tidningen Fokus räknar i en analys upp ett antal samverkande förklaringar till varför arbetslösheten i Sverige är så hög i ett internationellt perspektiv: Språk och kompetens bedöms som det enskilt största hindret för att matcha lediga jobb mot arbetslösa individer. Här sticker migranter från tredje världen ut.

LÄS ÄVEN: Arabiska och somaliska migranter överrepresenterade bland bidragstagare

Man riktar också kritik mot det man kallar institutionella brister. Framför allt anser man att Arbetsförmedlingens sätt att utföra sitt uppdrag lämnar mycket i övrigt att önska och förvärrar en redan dålig kompetensmatchning.

Närliggande bristande kompetensmatchning ligger utbildningssnedvridning. Alldeles för många utbildar sig i ämnen och till yrken som de själva tycker är intressanta och roliga, utan hänsyn till att efterfrågan på arbetsmarknaden är från låg till obefintlig. Det motsatta gäller för yrkesprogram och vård/teknik där arbetsmarknaden är god men antalet sökande som utbildar sig lågt.

LÄS ÄVEN: Arbetslösa för fina för städjobb – ”Söker bara för att behålla bidrag”

I en artikel i Tidningen Näringslivet slås larm om en tilltagande ovilja att arbeta och sjunkande arbetsmoral. Arbetsgivare berättar att ett växande problem är att många söker jobb endast för att uppfylla aktivitetskrav för att få försörjningsstöd eller a-kassa. Många är  helt öppna med att de inte vill ha jobbet de söker, missköter jobbet avsiktligt eller säger upp sig så snart det är möjligt att återgå till bidragsförsörjning.

För stor invandringskostym

En avgörande anledning till att Sverige sticker ut när det gäller arbetslöshet bland migranter är den i ett internationellt perspektiv avsevärt större invandringskostymen som visat sig för stor för att klara av integrationsuppdraget.

LÄS ÄVEN: Migranter misslyckas medvetet med språkkurser – fortsätter inkassera bidrag

Danmark: År 2018 var sysselsättningen för invandrare från icke-västliga länder ca 62 % för män, 50 % för kvinnor. Detta är betydligt högre än vad många motsvarande grupper når i Sverige. Det visar att Danmark lyckas få större andel invandrare i arbete trots liknande utmaningar.

Finland: Enligt Statistikcentralen var sysselsättningen för personer födda utomlands ca 64,2 % år 2019 jämfört med cirka 73,6 % för personer födda i Finland. Gapet är större i Finland än i Danmark men mindre än i Sverige.

Norge: I en nordisk rapport anges att Norge har den högsta sysselsättningsgraden för invandrare bland de nordiska länderna. Det indikerar att Norge lyckas relativt bra med att integrera invandrare i arbetslivet.

Volymerna avgörande för integrationen

Danmark visar att det går att få relativt hög sysselsättning bland invandrare från icke-västliga länder – mycket högre än vad vi ser för motsvarande grupper i Sverige. Finland har större problem än Danmark, men ändå på nivåer som indikerar att det finns potential att höja integrationen. Norge utmärker sig som bäst bland jämförbara nordiska länder i att få invandrare i arbete.

Sammantaget stärker denna jämförelse tesen att volymerna och profilen på invandringen är avgörande för möjligheten att lyckas med integrationen. Andra faktorer som spelar in är hur väl mottagningssystemet fungerar, arbetsmarknadsinsatser, språk- och praktikprogram och matchningskapacitet hanteras och vilka incitament i form av morot och piska som främjar att gå från bidrag till egen försörjning.

LÄS ÄVEN: Iido från Somalia har läst SFI i 16 år – kan knappt göra sig förstådd på svenska

Länder med mer hanterbara mottagningsvolymer som i sin tur resulterat i rimliga ”utmaningar” beträffande att ta fram strukturerade integrationsprogram är tydligt bättre på att klara integrationsuppdraget bättre än Sverige som under lång tid haft en invandringskostym som varit större än de övriga nordiska länderna tillsammans. När migranterna blir så många att hela bostadsområden nästan uteslutande befolkas av sådana finns heller inget Sverige i närmiljön att integreras i.