Ett inslag i Tidöregeringens utlovade “paradigmskifte” i kampen mot gängkriminaliteten är införandet av så kallade visitationszoner i områden där narkotikan flödar. Men nu larmar Brottsförebyggande rådet (Brå) om att det kan utgöra etnisk diskriminering eftersom det nästan bara bor invandrare i de aktuella områdena.

För att minska risken för att polisen diskriminerar någon knarkbrottsling med icke-svensk bakgrund har Brå för skattepengar tagit fram en ny vägledning för poliser i yttre tjänst om hur de enligt myndigheten förväntas agerar när de kontrollerar en misstänkt brottsling som inte har ett traditionellt svenskt utseende och kan antas ha sin bakgrund i ett utomvästligt land.

Brå bekymrar sig i denna över att man inom polisens organisation inte besitter den “djupare kunskap om riskerna för diskriminering, och ökade medvetenhet om hur polisarbetet kan påverka olika grupper i samhället” som kriminologerna på Brå anser sig ha.

LÄS MER: Brå ska undersöka om polisen använder etnisk profilering

Brottslingar riskerar få sin integritet kränkt

Mycket riskerar därför att gå snett när polisen nu får utvidgade verktyg att stoppa den idag invandrardominerade knarkhandeln. Många kriminella riskerar att bli kränkta i sin personliga integritet på ett sätt som tangerar främlingsfientlig “rasprofilering”, befarar Brå i den färska studie man publicerar på torsdagen.

Den brottsförebyggande myndigheten har sitt namn till trots i den aktuella studien lagt ner mer arbete på att skydda brottslingarna från att bli kontrollerade och gripna än på att ge polisen det manöverutrymme man behöver för att förebygga och klara upp brott.

Bekymrad över “diskriminerande etnisk profilering”

Brå säger sig ha undersökt hur polisen väljer ut vilka personer de kontrollerar vid misstanke om narkotikabrott. Och särskilt bekymrad är man i studien över det man kallar “diskriminerande etnisk profilering“, det vill säga att fler mörkhåriga och brunögda hamnar i polisens garn jämfört med blonda och blåögda.

Slagsidan i det här avseendet förklaras samtidigt dels av att svenskar i stort sett lyser med sin frånvaro i de områden där knarkhandeln pågår och visitationer och kontroller är relevanta att sätta in och dels av att de brottsaktiva i de kriminella gäng som styr knarkhandeln till helt övervägande del har utomvästlig invandrarbakgrund.

LÄS ÄVEN: Högt tonläge om ”rasprofilering” efter utspel från TV4-programledare

Kan behöva visitera fler med svensk bakgrund

Icke desto mindre uppmanar Brå i studien de poliser som arbetar i yttre tjänst med den här typen av brottslighet att “kontinuerligt följa upp hur de använder tvångsmedel och hur träffsäkra de är i sina kontroller“. Det framgår inte om det i uppmaningen ligger att polisen för att få statistiken att se mindre rasprofilerad ut bör göra fler visitationer och kontroller av personer med typiskt svenskt utseende som man inte misstänker för brott på platser där brott av det aktuella slaget är sällsynta.

Det skulle i så fall riskera att polisen rasprofilerar på ett sätt som i ännu högre grad kan anses felaktigt. Men siffrorna Brå får att hantera för sina framtida rapporter skulle se bättre ut och fokus för den offentliga debatten om etnisk diskriminering ligger inte på gruppen blonda och blåögda svenskar.

Poliser befaras ha “stereotypa föreställningar”

Brå anser sig i sin undersökning ha funnit att det bland både chefer och poliser i yttre tjänst “finns olika uppfattningar om huruvida etnisk tillhörighet har betydelse eller inte när polisen bygger sina misstankar mot någon i arbetet med profilering“. Man säger sig ha pratat med i studien icke namngivna personer inom polisen som reser farhågor om att den genomsnittlige polis som har att hantera gatubrottsligheten “saknar kunskap om hur medvetna eller omedvetna stereotypa föreställningar om människor kan påverka polisens bedömningar“.

Anna Öström är projektledare på Brå och mamma till studien. Hon är höggradigt orolig över att poliser i yttre tjänst inte har samma akademiska kunskaper som hon själv och därför kan misstänkas inte besitta samma fingertoppskänsla för att i sitt dagliga arbete inte tillräckligt prioritera “frågan om likabehandling och människors rättssäkerhet“. Den nya vägledningen hon varit med och tagit fram hoppas hon ska råda bot på det problemet och minska hennes oro.

LÄS ÄVEN: Polisområdeschef anklagas för rasprofilering – JO-anmäls

För många från Afrika och Mellanöstern kontrolleras

Mer precist är man på Brå bekymrad över “systematiska skillnader utifrån etnicitet i polisens misstankar om narkotikabrott” där det stora flertalet som ertappas med knarkbrottslighet har sin bakgrund i Afrika och Sydvästasien (Mellanöstern) och väldigt få har nordisk bakgrund.

Öström vidgår att “det finns vissa omständigheter som förklarar skillnaderna” – de som nämnt ovan – men anser ändå inte att man kan utesluta att den demografiska slagsidan “kan bero på diskriminerande etnisk profilering“, det vill säga att poliser är rasister. Öström får stöd av sin kollega Lars Lewenhagen, som utredare på Brå om att “det finns all anledning för Polismyndigheten att analysera frågan vidare” och flytta ytterligare polisresurser till detta från kärnverksamheten att bekämpa brott.

Måste våga lägga mer resurser på att minska etnisk profilering

De intervjuer och samtal som Brå haft med chefer och poliser i yttre tjänst anser man ger belägg för att anta att den genomsnittlige polisen i sitt dagliga arbete på marken är alltför inriktad på att stoppa brott och inte har det enligt myndigheten önskvärda fokuset på hur han eller hon “kan minska riskerna för diskriminerande etnisk profilering“.

Nu när polisen ges lite friare händer blir det enligt Brå ännu mer angeläget att alla kontroller görs “på ett respektfullt sätt“. Polischefer behöver enligt vägledningens rekommendationer också lägga mer tid på och “våga prata om riskerna för etnisk diskriminering i polisarbetet“. Man får inte slentrianmässigt ägna all tid åt brottsutredningar, utan avsätta erforderlig tid och personella resurser åt att följa upp arbetet med kontroller så att ingen brottsling som blir visiterad har anledning att känna sig kränkt i sin integritet och etniska identitet.

– Om diskriminerande etnisk profilering förekommer kan det påverka förtroendet för polisen och deras möjligheter att arbeta effektivt, varnar Lars Lewenhagen.

Brottsförebyggande rådets studie/rapport kan laddas ned och läsas i sin helhet HÄR.

LÄS ÄVEN: FN om Sverige: ”Ett land med systematisk rasism”