Konjunkturinstitutets (KI) senaste prognos beskrivs som ”nattsvart” med fortsatta räntehöjningar, rekordhög inflation och en lågkonjunktur som biter sig fast åtminstone fram till 2026. I samma ton går Finansinspektionens senaste rapport där hushållens ekonomiska situation nu och framöver jämförs med ”domedagen”.

I Konjunkturinstitutets förra prognos förutspåddes en inflationstakt (KPIF) på 5,2 procent för 2023. I den nya prognosen har man skrivit upp siffran till 6,0 procent. Det innebär att Riksbanken i ännu högre grad måste använda sig av räntevapnet för att hålla inflationen i schack så pass att den inte börjar skena ytterligare, något som dock får konsekvenser för alla högt bostadsbelånade hushåll vars ekonomi redan är hårt ansträngd.

Förhoppningen är att den höga inflationen ska börja mojna och vända mot slutet av nästa år och normaliseras till idealiska 2 procent, men det är en spådom som kan visa sig optimistisk och energipriserna är en av osäkerhetsfaktorerna. När det gäller lågkonjunkturen göra prognosmakarna sig inga illusioner om att den ska släppa taget förrän någon gång under 2026. Sammantaget ett antal bistra år för såväl företag som hushåll.

Flera räntehöjningar under våren

Redan i april kan flera räntehöjningar komma från Riksbanken, vilket skulle placerar styrräntan på 3,5 procent. Och ytterligare någon månad senare kan en tredje på en kvarts procent komma att beslutas. Bolånetagare med höga lån och små ekonomiska marginaler kan få problem.

Men under 2024 och 2025 tror KI att det i stället blir räntesänkningar och det med så mycket som 2,25 procentenheter. Det skulle i så fall innebära en återgång till en extremt konstlat låg ränta. Bra för bolånetagarna men onaturligt sett i ett historiskt perspektiv. KI tror att de räntesänkningar man förutspår också kommer att bidra till öka investeringarna och därmed tillväxten men att det blir en effekt med ett års eftersläpning.

Finansinspektionen: ”Inte armageddon men allvarligt”

Finansinspektionen (FI), som också släppte en rapport häromdagen, tecknar en extremt dyster bild av hushållens situation idag och överskådliga framtid. Myndighetens högsta chef Daniel Barr säger att man under de tolv år som man gjort sådana här undersökningar ”aldrig sett så pressade hushåll som idag”. Och värst är det för de som bor i belånade bostäder när inte bara räntorna stiger utan värdet på bostäderna faller.

Och enligt FI är botten ändå långt ifrån nådd. Barr liknar det som komma skall vid en försmak av jordens undergång: ”Det är inte armageddon, men det är ett allvarligt scenario – som kommer att bli värre.”

Han tror i motsats till KI inte på någon framtida återgång till de rekordlåga räntor som länge nu fått svenskarna att bli ett av västvärldens mest och högst bobelånade folk. Och han kallar det många hus- och borättsköpare försatt sig i för ”en rävsax” när räntorna passerar vad man har råd med. Detta samtidigt som mycket annat också blivit dyrare, såsom el, drivmedel och mat.

Har länge varnat för bolånefesten

Finansinspektionen har en längre tid varnat för riskerna med bolånefesten och den har på liknande sätt också uppmärksammats internationellt av bland annat IMF. Men varningarna har i stort sett gjorts för döva öron.

Bolåneräntorna fördubblades under 2022 samtidigt som bopriserna rasade med drygt 13 procent. Det är en kraftig men ändå kontrollerad prisnedgång.

Om det vissa menar är en svensk bostadsbubbla skulle spricka kan bostadspriserna börja skena nedåt med en krasch som på 90-talet. Bankerna kan börja säga upp lånen om de tycker säkerheten i fastigheten är för låg.

Men i motsats till exempelvis USA kan den som lånat till sin bostad och inte kan betala inte bara lämna nyckeln till banken och bli skuldfri. Skulden kvarstår även för den som tvingas lämna sin bostad. Det är fortfarande idag en verklighet för många som drabbades av priskraschen på 90-talet.

Enligt andra bedömare talar det emot en liknande krasch nu att en sådan inte inträffade i samband med den internationella finanskrisen 2008. Det var en kris som utlöstes av en överhettad bostadsmarknad i USA men den smittade inte av sig på den svenska bostadsmarknaden där långivningen varit frikostig men ändå mer ansvarsfull.

Ekonomi