EU ska genom ett nytt fördrag få ännu mer makt samt främja ”den rättvisa, gröna och digitala omställningen”. Det har EU-parlamentet beslutat. Dessutom ska vetorätten försvinna och kravet på konsensusbeslut bland medlemsstaterna slopas i flera frågor.

Omständliga demokratiska processer och att alla medlemsstater måste vara överens när viktiga beslut fattas är något som skapat bekymmer under pandemin och det pågående kriget i Ukraina. Det anser en majoritet av EU-parlementets ledamöter.

Därför har nu ett första steg tagits mot att ändra i unionens fördrag så att mer makt flyttas till Bryssel. I torsdags förra veckan röstade en majoritet, 355 av parlametets 705 ledamöter, ja till en resolution för att påbörja arbetet med att skriva om fördragen.

”Grön omställning”

I resolutionen kan man bland annat läsa om bildandet av en ”energiunion baserad på energieffektivitet och förnybara energikällor”, att EU ska ”främja framtidsinriktade investeringar som är inriktade på den rättvisa, gröna och digitala omställningen” samt flera formuleringar om ”sociala rättigheter” och ”sociala framsteg”.

Det nya EU-fördraget ska stärka skyddet ”av de värden som EU bygger på” samt ”klargöra fastställandet och konsekvenserna av kränkningar av grundläggande värden”, heter det vidare.

EU-parlamentet ska, enligt resolutionen, även få fullständig medbeslutanderätt gällande EU:s budget och ha rätt att ta initiativ till, ändra och upphäva lagar.

Slopad enhällighet

Inom flera områden måste idag alla EU:s 27 medlemsstater vara överens för att beslut ska kunna fattas. Det gäller bland annat unionens budget, godkännandet av nya medlemsstater, överordnade utrikespolitiska beslut, indirekta skatter och säkerhets- och försvarspolitik.

Men enligt idéerna till nytt fördrag ska kravet på konsensusbeslut inom flera områden slopas för att ”stärka unionens kapacitet att agera”.

Inte minst gäller detta införandet av sanktioner mot andra icke EU-länder.

Kvalificerad majoritet

EU-parlamentet vill att det i framtiden räcker med kvalificerad majoritet för beslut om ”att de ekonomiska och finansiella förbindelserna med ett eller flera tredjeländer helt eller delvis ska avbrytas eller begränsas”.

Det skulle innebära att det räcker med minst 15 av EU:s 27 medlemsstater för att besluta om sanktioner, förutsatt att dessa femton stater tillsammans har minst 65 procent av unionens befolkning.

Sverige säger nej

Sverige är ett av de länder som är mest negativt till att ge mer makt till EU. Socialdemokraternas, Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas EU-parlamentariker röstade alla nej till resolutionen.

Regeringen har tidigare sagt att den vill utveckla samarbetet i EU inom befintliga EU-fördrag, och inte flytta mer makt till Bryssel.

Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet röstade istället ja till resolutionen. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk lade ned sin röst.

Utrikes