Samnytts Mattias Albinsson förklarar i denna nyhetskrönika vad han menar med att ”rysk desinformation” ofta är samma sak som fakta.

”Sverigebilden”. Inför valrörelsen 2018 återlanserades detta nygamla ord i den svenska politiska debatten.

Många minns säkert hur debattören Katerina Janouch 2017 kritiserades av självaste statsminister Stefan Löfven för att hon understått sig att kritisera Sverige i tjeckisk tv. Året därpå, sommaren 2018, var det istället Natalie Contessa af Sandeberg som fick löpa medialt gatlopp för liknande yttranden. Denna gång i ungersk tv.

Katerina, Natalie och andra som pratade om gruppvåldtäkter, hedersvåld, gängkriminalitet, bilbränder och andra nya svenska samhällsproblem då, anklagades för att ”svartmåla Sverigebilden”.

”Putins lakejer”

Men det stannade inte där. Alla som luftade något som skulle kunna tolkas som kritik mot svensk migrations- eller kriminalpolitik riskerade att stämplas som ”rysstroll”, ”Putins lakejer”, ”Kremltrogna”. Och så vidare.

Medan temperaturen skruvades upp i valrörelsen haglade anklagelserna allt hårdare mot oppositionen.

Kulmen på denna svenska McCarthyism nåddes sannolikt i början av september när SD-ledaren Jimmie Åkesson under en tv-intervju inte ville välja mellan Emmanuel Macron och Vladimir Putin. Oförlåtligt.

Två veckor tidigare hade statsminister Stefan Löfven vägrat välja mellan Donald Trump och samme Putin.

– Man sitter inte och väljer så mellan två länder, menade Löfven och kunde inte ens svara på om han föredrog USA eller Ryssland.

Rätt eller fel, reaktionerna uteblev i det fallet och Löfven slapp stämplas som ”Kremltrogen”.

Alla blir ”rysstroll”

Sedan valrörelsen 2018 har det svenska debattklimatet spårat ur allt mer. Numera kan man bli brännmärkt i de flesta politiska frågor, ibland oavsett en åsikt uttryckts eller inte.

Tycker du att Sverige ska ta emot färre invandrare? Putinist! Är du inte övertygad om Greta Thunbergs klimatkamp? Kremltroll! Valde du att inte vaccinera dig mot covid? Putinlakej! Eller är du kanske emot pandemiinskränkningar av mötesfriheten? Ryska desinformatör!

Till och med i energidebatten pekas kritiker ut som ”Putintrogna”. Regeringen har med bestämdhet tillstått att de höga bensin- och dieselpriserna, ”Putinpriserna”, är ryssarnas fel. Nåde den som nämner reduktionsplikten eller höga skatter. Och så sent som förra veckan hävdade C-ledaren Annie Lööf i en debattartikel att:

”Varje nytt vindkraftverk som byggs i Sverige gör livet svårare för Vladimir Putin och hans oligarker.”

Tro’t om ni vill.

”Rysstroll” det nya ”rasist”

Mot bakgrund av allt detta, och mer därtill, skrev jag på min fritid en tweet i söndagseftermiddag om att ”rysk desinformation” ofta är samma sak som fakta, och ”rysstroll” nästan alltid är samma sak som faktaorienterad.

Jag menar såklart inte att desinformation som sprids av Ryssland är fakta. Det vore en oxymoron. Tweeten kan, som jag menar det, logiskt inte tolkas så.

Det jag menar är att individer som i debatten avfärdas som ”rysstroll” många gånger egentligen bara presenterat obekväma fakta. Ordet ”rysstroll” används idag på samma sätt som ordet ”rasist” använts i decennier.

Den som säger en obekväm sanning riskerar att avfärdas som ”desinformatör” eller ”rysstroll” av den som inte kan ta debatten i sak.

De som brännmärks idag visar sig imorgon ha rätt. Och de som brännmärker urskuldrar sig med att de var ”naiva”.

Uppmärksammades av Patrik Oksanen

Det var som sagt en tweet jag skrev på min lediga tid, och som jag aldrig trodde skulle behöva någon mer ingående förklaring.

Nu plockades den emellertid upp av ett anonymt Twitterkonto som säger sig stå nära Försvarsmakten, delades av anställda inom Försvarsmakten, av flera S- och M-politiker, samt av Timbro-avlönade debattören och C-politikern Patrik Oksanen. Oksanen, vars texter jag tidigare läst med viss behållning, har ett horn i sidan på mig sedan jag avslöjade honom med att sprida falsarier.

LÄS MER: Centerpartistisk Nato-lobbyist till attack mot Samnytt

Jag bad honom att sluta sprida desinformation. Han svarade argt med att uppmana Sverigedemokraterna, ett parti jag som väl är aldrig haft något med att göra, att ingripa (mot mig?). Tydligen anser man i Centerpartiet att det är politiska makthavares uppgift att styra upp journalisters rapportering. Som i Ryssland och Belarus med andra ord.

Dessutom spreds mitt Twitterinlägg tillsammans med falska påståenden om mig och de vanliga påhoppen från anonyma trollkonton i den här speciella miljön som Potsanen, förlåt, Oksanen och dylika typer är aktiva i.

Jag tycker det finns betydligt mer intressanta saker att uppmärksamma än mitt söndagstwittrande, men då folk gärna medvetet missförstår ombads jag skriva denna nyhetskrönika för att förklara vad jag menade med tweeten.

Men så du vet: Nästa gång du ser Oksanen eller någon annan centerpartist ta ton på Twitter, så finns en risk att inte allt som skrivs är hundra procent sant. Det gäller även för sådana som inte är centerpartister.