Åklagarmyndigheten meddelar att man utreder yttrandefrihetsaktivisten och islamkritikern Rasmus Paludan för hets mot folkgrupp. Detta för en koranbränning i Malmö för ett år sedan – som genomfördes med tillstånd och under polisbeskydd. Utredande åklagare förnekar att beslutet har någon koppling till Turkiets påtryckningar och Sveriges Natoansökan.
Nyligen utfärdades ett förbud i Stockholm mot att kritisera islam. Andra religioners heliga skrifter går fortfarande bra att bränna i protest men Koranen är numera fredad. Förbudet står i strid med svensk grundlag men Polismyndigheten har meddelat att man avser upprätthålla det likafullt.
LÄS ÄVEN: Säpo förbjuder koranbränningar: ”Kan leda till terrordåd mot Sverige”
Skälet är att Sveriges anslutning till militäralliansen Nato har högsta prioritet och att islamiststyrda Turkiet, som under Erdogan tagit flera steg i riktning tillbaka mot den diktatur landet var för inte alltför längesedan, hotar med sitt veto mot svenskt medlemskap.
Turkiska påtryckningar
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Erdogan har deklarerat att så länge det är tillåtet att bränna koraner i Sverige kommer Turkiet inte att ratificera Sverige som medlem i Nato. Koranbränningarna kommer dessutom ovanpå tidigare bromsklossar i att beveka Erdogan.
LÄS ÄVEN: Turkiets nya Nato-krav: Sverige måste bekämpa islamkritiker
Sverige har, trots föregivna löften om motsatsen, vägrat lämna ut ett stort antal personer som enligt Turkiet är kurdiska terrorister som landet vill ställa inför rätta. Det råder också stor irritation i Turkiet över att Sverige, trots att man avser ingå i samma militärallians, fortsätter att upprätthålla ett vapenembargo mot landet.
Spik i kistan för svenskt Natomedlemskap
Rasmus Pauldans – fullt lagliga och tillståndsgivna – koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm blev ytterligare en spik i kistan för Sveriges Natoplaner, en spik som kanske inte går att dra ut. Att kurdiska organisationer i Sverige i samma veva tilläts hänga en Erdogan-docka utanför landet beskickning retade upp den fåfänge presidenten ytterligare. I Turkiet råder förbud mot att förlöjliga honom belagt med stränga straff.
Från svensk sida har man ännu inte gett upp hoppet om att blidka Erdogan. Det senaste försöket är att utreda advokaten, partiledaren, islamkritikern och yttrandefrihetsaktivisten Rasmus Paludan för åsikts- och blasfemibrott under rubriceringen hets mot folkgrupp.
Utreds för ett år gammal koranbränning
För att ett eventuellt åtal och påföljande fällande dom inte alltför iögonenfallande ska kopplas till Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden, Sveriges Natoprosess och otillbörliga påtryckningar från och eftergifter gentemot främmande makt, har åklagare i stället valt att utreda en av de koranbränningar som utlöste den muslimska intifadan i sex svenska städer i april förra året där hundratals poliser stenades och ett stort antal polisfordon stals eller sattes i brand.
Denna manöver har dock inte stoppat flertalet bedömare att resa frågor kring hur det står till med demokratin i Sverige – är rättsväsendet självständigt så som den demokratiska maktdelningsprincipen föreskriver eller kan regering och riksdag via informella kanaler styra Åklagarmyndigheten och domstolarna? Och än värre, agerar svenska politiker på det sättet även å andra länders vägnar?
Förnekar koppling till Turkiet och Natoprocessen
På en direkt fråga förnekar den åklagare som håller i målet, Adrien Combier-Hogg, att brottsutredningen mot Paludan har något med den svenska Natoprocessen och Turkiets missnöje att göra. Samtidigt har han svårt att förklara varför utredningen inleds först nu, ett år efter händelsen, när åtalen mot de muslimska upploppsmakarna har varit igång länge och redan både gått till åtal och dom.
Combier-Hogg hänvisar kryptiskt till “utredningstekniska skäl” men vill inte precisera vari dessa mer konkret består som motiverar ett helt års fördröjning. “Vi har varit redo men inte kommit till skott” säger han i en knapphändig kommentar till media.
Ansetts grundlagsskyddade fram till nu
Att Paludans koranbränningar som utförts med tillstånd från polisen skulle vara brottsliga i motsats till skyddade i grundlagen har fram till nu ansetts vara en juridiskt avförd fråga. Däremot finns det krafter som framgent vill ändra Sveriges grundlag så att islam skyddas mot sådan kritik och satir som är tillåtet gentemot andra religioner. Men någon sådan lagändring har ännu inte gjorts och även om så skulle ske kan ingen åtalas retroaktivt.
Den koranbränning som Paludan nu ska brottsutredas för är den som med tillstånd och under polisskydd genomfördes den 16 april vid Skånegården i Malmö. Ett stort antal muslimska migranter ställde till med kravaller och ett flertal av dessa har tidigare åtalats för brott. Att även Paludan skulle åtalas har det överhuvudtaget inte nämnts något om från rättsväsendets sida – förrän nu.
Flera brottsrubriceringar
Utöver hets mot folkgrupp ska Paludan även utredas för brotten förgripelse mot tjänsteman och förolämpning. Mer konkret vad dessa brott skulle bestå är Combier-Hogg förtegen om. Han intygar bara att alla tre brottsmisstankarna gäller Paludan och inte någon annan person och att denne tilldelats en offentlig försvarare.
Även det specifika förbud mot koranbränningar som införts i Stockholm har kritiserats, dels för att vara grudlagsvidrigt, men också för att vara föranlett av påtryckningar från Turkiet och att hjälp Natoprocessen på traven. I likhet med åklagare Combier-Hogg nu har polisen förnekat sådana kopplingar och i stället hänvisat till en generell förhöjd hotbild från internationella våldbejakande muslimska aktörer.
Paludan nekar till brott
Rasmus Paludan – som själv är utbildad jurist och advokat – nekar till samtliga brottsanklagelser.
– Jag kan säga generellt att det varit mycket prat om att Malmöpolisen vill utreda mig för hets mot folkgrupp. Jag menar att jag inte begått hets mot folkgrupp, varken vid Skånegården eller på någon annan plats. Och om man menar att jag begått hets mot folkgrupp så är det hundra poliser som begått tjänstefel när de stått och tittat på mig men inte rört ett finger.
Regeringen har förnekat påtryckningar
Regeringen har genom utrikesminister Tobias Billström tillbakavisat anklagelserna om att ha utövat påtryckningar på Polismyndigheten att förbjuda koranbränningar. Samtidigt har Samnytt kunnat avslöja att förbudet tagits fram av en jurist med starka politiska kopplingar på högsta nivå.
Än så länge har regeringen inte på motsvarande sätt kommenterat den eventuella förekomsten av politiska påtryckningar för att få Paludan åtalad.
LÄS ÄVEN: Erdogan kräver lagändring i Sverige: ”Inget Nato så länge koranen bränns”
Yttrandefrihetsexpert kritisk: “Hädelselagar”
En vokal kritiker mot koranbränningsförbudet och nu även ett eventuellt kommande åtal mot Paludan för hets mot folkgrupp är yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Enligt honom skulle det i praktiken innebära att brottet hädelse återinförs i Sverige som varit avskaffat i mer än ett halvsekel. Det skulle också ge islam en särställning som enda skyddade religion, vilket kritiserats som märkligt i ett land med ett tusenårigt kristet kulturarv.
– Att bara elda en koran kan aldrig vara hets mot folkgrupp, det är min bestämda uppfattning. Om åklagaren inte skulle ha något mer i gärningen än det vill jag mena att det är snudd på tjänstefel att gå vidare med det, säger Nils Funke till media om brottsutredningen mot Paludan.
LÄS ÄVEN: Jomshof: ”Islamister ska inte bestämma över svensk yttrandefrihet”
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.