Finland har drabbats av ett ökande antal avhopp från sin försvarsreserv efter den ryska invasionen av Ukraina. Nu vill försvarsminister Antti Häkkänen ändra lagen för att stoppa flykten.

Det är natten till 24 februari 2022, för snart två år sedan, som Ryssland invaderar Ukraina. Något som för många blir en väckarklocka om att krig i Europa långt ifrån hör historien till.

Månaden därpå, alltså i mars 2022, hör 1344 finländare inskrivna i landets försvarsreserv av sig till den så kallade Civiltjänstcentralen med önskemål om att få göra civilplikt istället. Något som är möjligt med hänvisning till exempelvis religiös övertygelse. Innan 2022 är över har 3800 sådana anmälningar kommit in – en halv procent av den totala reserven.

Vill stoppa avhoppen

Det finska försvaret ser inget omedelbart oroande med de medborgare som inte vill till fronten vid ett eventuellt krig. Men det är ändå en tydlig förändring. Tidigare har Civiltjänstcentralen hanterat långt färre än tusen dylika ansökningar per år.

I synnerhet noteras ökande antal avhopp i samband med att Finland ansöker om medlemskap i Nato i maj 2022 och släpps in i militäralliansen i april året därpå, skriver Yle.

Under nästkommande år, 2023, anmäler totalt 1651 finnar att de hellre vill civiltjänstplaceras än göra väpnad tjänst om kriget kommer. Och det får regeringen att fundera på sätt att åtgärda problematiken.

– Jag ser just nu över möjligheterna att ändra lagen så att det inte längre kommer bli möjligt att skriva ut sig, säger försvarsminister Antti Häkkänen till den finska tidningen Kyrönmaa den 1 februari, alltså under torsdagen förra veckan.

Ny våg av avhopp

Dagen därpå tonar Antti Häkkänen ned det tidigare utspelet om att ändra lagen. Frågan kommer eventuellt utredas men inte just nu, heter det.

– Det är inte ett centralt projekt för regeringen, men visst är det lite problematiskt, säger försvarsministern till Yle.

Men uttalandet har redan skapat en ny rusning till Civiltjänstcentralen. De första tre vardagarna i februari hör hela 791 finländare av sig och meddelar att de inte vill finnas kvar i försvarsreserven. En rejäl anstormning för ett kansli som innan 2022 hanterade någon enstaka sådan förfrågan per dag.

Kari Salminen är ordförande för Reservisternas förening i Finland. Han tonar ned avhoppen och lyfter istället fram att antalet frivilliga medlemmar i reservistföreningen ökat kraftigt de senaste två åren.

– Det kanske är bra att sådana personer som inte är mentalt beredda att försvara landet lämnar reserven, säger han till Iltalehti.