God Jul!

Vi på redaktionen vill hälsa alla våra läsare en god jul!

Nedan en text om svensk julhistoria/kultur – denna gång om julgranen som tradition. Texten nedan är tagen från Mattas Karlssons Facebook-inlägg, men passar väl in i Samnytts traditionsenliga historielektion om svenska seder och traditioner – samt en känga till “normkritiska teorier” och marxistiska narrativ.

”Julgranen kommer från Tyskland”

Meningen i rubriken ovan matades jag som 70-talist med under hela min barndom ifrån alla former av auktoritära överheter, bortsett från mina egna föräldrar och morföräldrar. Syftet med detta, närmast maniska inhamrande, av detta enkla mantra var simpel.

Den närmast metafysiska känsla som jag och många andra fick runt juletid i Sverige av att vara en länk i en kedja, att höra hemma, att vara nära något speciellt – en särpräglad familjehistoria, en specifik kultur, mina förfäder, skulle hamras ur mig, och oss. Den känslan var bara en chimär, ett luftslott som byggdes av töntiga, pompösa och opålästa punchpatrioter på 1800-talet. Ingenting riktigt gammalt och genuint finns. Ingenting äkta finns, allt är likadant och framförallt så har ingenting någonsin funnits i Sverige.

Hur sant var då detta narrativ som den marxistiskt influerade vuxenvärlden hamrade in i mig som barn?

Inte särskilt sant faktiskt. Sveriges jul- och vintertraditioner är faktiskt ganska unika i världen.

Den elektriska adventsljusstaken uppfanns i Sverige. Seden med att pynta dem med vitmossa, lav och svampar är vi ganska ensamma om i världen.

Luciaseden, såsom vi firar den, firas bara av svenskar.

Vår jul är längst i världen. Den varar ända till tjuogondedag knut (En dag uppkallad efter det nordiska helgonet Knut Lavard) De seder som förekommit kring Knutsfirandet är unika för oss, men utdöende. Som det mesta som är unikt med oss… Som Staffansritten på juldagen t ex, och vår version av julbocken och gårdstomten.

Vissa av maträtterna på vårt julbord har sina rötter ned i medeltiden och äts nästan ingen annanstans.

Anledningen till att vår jul är längst i världen är sannolikt att vi höll fast vid vår ursprungliga naturreligion, asatron, så länge. Kyrkan förlängde just den svenska julen för att våra förfäder inte skulle kunna fira midvinterblot, som de alltid gjort, efter att de var klara med den kristna julen,

Julgranen då? Jo, det kan nog stämma att julgranen i dess nuvarande form kom från Tyskland på medeltiden. Men vad var ursprunget till den då?

I de tidigaste skriftliga historiska källorna som vi har finns uppgifter om att germaner dyrkade träd. Hela deras universum var faktiskt ett träd (Asken Yggdrasil)

Eftersom vår ursprungsreligion sade oss att naturen var besjälad och helig. Det är i den kontexten inte särskilt konstigt att de träd som inte vissnade och dog, utan förblev gröna även på vintern, som granen, ansågs som särskilt heliga. Det är förmodligen därför vi ofta tar farväl av våra döda med grankransar. Det är förmodligen därför som vi har en uråldrig sed i Sverige med att resa ”julstänger”, av gran.

På dessa julstänger hade alla de nedersta grenarna kapats, liksom barken på stammen. Endast den gröna ”ruskan” hade sparats i toppen. Sannolikt var detta en symbol där den avskalade nederdelen symboliserade döden, vintern och mörkret och där den gröna toppen symboliserade vår, ljus och liv. Julstängerna av gran var således för våra förfäder en fysisk manifestation av en bön om ljus, liv och vår under årets mörkaste och dystraste tid (Precis som luciatraditionen egentligen är) Seden med att resa julstänger har levt kvar i vissa bygder ända in i vår tid. På våra ”runstavar”/ äldsta kalendrar markerades julen symboliskt med två korslagda granar där grenarna skalats av nedtill.

En av de äldsta skriftliga källorna om grankultens uppkomst härhör från 700-talet och från krönikan om helgonet Boniface som träffade på en grupp germaner som blotade till asaguden Tor vid ett ekträd. Boniface sade åt dem att dyrka granen istället för eken eftersom granen var triangulär och därmed kunde anses symbolisera den kristna treenigheten av fadern, sonen och den helige anden. Kanske är denna krönika sann, kanske inte. Klart är iaf att vår jul är unik och en blandning mellan nordisk hedendom och vår unika nordiska version av kristendom.

Den träddyrkande asatro som Boniface sägs ha förflyttat från eken till granen uppstod sannolikt i Norden och kanske i Sverige. Med detta i åtanke så kan det vara värt att fråga sig om seden med hylla ett träd vid jul verkligen kommer ifrån Tyskland? Parallellt med det kan det också vara värt att fråga sig varför vänsterliberaler är så besatta av att försöka bevisa att ingenting i just den svenska kulturen är gammalt och unikt? Varför utsätter man inte andra folks kulturer och sin egen ideologi för samma ”normkritiska” teori?

Och även om det vore så att många av de seder vi idag ser som våra föddes genom en impuls utifrån skulle det verkligen bevisa att de idag inte är unika? Är Da Vincis, Rembrandts och Picassos tavlor exakt likadana bara för att de i vissa fall är målade med samma grundfärger?”

GOD JUL ÖNSKAR REDAKTIONEN!