Trots att i princip alla svenskar, oavsett partisympati och vad som påstås offentligt, undviker mångkulturen som pesten har Socialdemokraterna inför valet lovat att påtvinga folket mer mångfald i sin omedelbara närhet – inga bostadsområden ska förbli lugna och harmoniska. Man har dock inte forskningen på sin sida.
Socialdemokraternas idé om att minska segregationen genom att skapa mer blandade bostadsområden fortsätter att väcka debatt. Förespråkarna menar att människor med olika bakgrund och inkomster måste bo närmare varandra för att bryta utanförskap och parallellsamhällen men forskare är tveksamma till om det verkligen går att ”bygga bort” segregationen genom nya bostadsprojekt.
I en genomgång i branschtidningen Fastighetstidningen beskrivs hur frågan om segregation och bostadspolitik varit aktuell i decennier. Redan på 90-talet slog statliga utredningar fast att vissa områden i Sverige blev allt mer ekonomiskt och socialt isolerade. Dåvarande utredaren Ilija Batljan drog slutsatsen att segregationen i grunden handlade mer om socioekonomiska skillnader än om etnicitet. När människor fick bättre ekonomi flyttade de ofta vidare från utsatta områden medan de med svagast förutsättningar blev kvar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Under senare år har debatten tagit ny fart i takt med gängkriminalitet och ökade klyftor. Socialdemokraterna har presenterat flera förslag för att skapa så kallade socioekonomiskt blandade bostadsområden. Bland annat vill partiet se fler villor, radhus och bostadsrätter i områden som domineras av hyresrätter, samtidigt som fler hyresrätter ska byggas i välbärgade stadsdelar.
Överskattar effekten
Bostadsforskaren Martin Grander vid Malmö universitet säger till Fastighetstidningen att politiker ofta överskattar effekten av blandade boendeformer. Han menar att människor kan bo i samma område utan att faktiskt leva tillsammans socialt. Olika grupper har ofta separata nätverk, skolor och fritidsvanor, vilket gör att integration inte automatiskt uppstår bara för att bostäder blandas geografiskt.
Flera studier pekar också på att effekterna av nybyggnation är begränsade. En analys från Malmö och Göteborg visade enligt forskarna att nya bostadsrätter eller hyresrätter i utsatta områden inte förändrade socioekonomin särskilt mycket. Däremot kunde nya hyresrätter i rikare områden bidra till något större inkomstspridning. Samtidigt betonar forskarna att nyproduktion bara utgör en liten del av det totala bostadsbeståndet och därför har svårt att förändra strukturerna i grunden.
LÄS ÄVEN: VIDEO: Här konfronteras S-toppen om tvångsblandning
Även professor Mats Wilhelmsson vid KTH är skeptisk till att bostadsbyggande ensamt kan lösa segregationen. Han beskriver det som ett dyrt verktyg med begränsad effekt och menar att frågor som arbete, inkomster och ekonomiska villkor sannolikt spelar större roll än exakt vilka upplåtelseformer som finns i ett område.
Samtidigt finns forskning som pekar på vissa positiva effekter av nya bostadsprojekt. En studie från Uppsala universitet fann att större satsningar på bostadsrätter i socioekonomiskt svaga områden kunde höja inkomster och utbildningsnivåer i området. Däremot såg forskarna betydligt mindre effekter när det handlade om nya hyresrätter.
Fortsätter driva frågan
Socialdemokraterna har trots kritiken fortsatt att driva frågan hårt inför valet i höst. Partiet vill bland annat begränsa möjligheten för nyanlända att bosätta sig i redan så kallade utsatta områden och använda bostadspolitiken som ett verktyg för integration. Partiföreträdare som Jonas Attenius och Lawen Redar har argumenterat för att Sverige långsiktigt måste få en mer blandad befolkning för att minska segregationen och motverka framväxten av parallellsamhällen.
Debatten har samtidigt blivit allt mer polariserad. Motståndare varnar för social ingenjörskonst och menar att staten inte ska försöka styra var människor bor. Förespråkarna svarar att alternativet är fortsatt segregation och ökande skillnader mellan olika delar av landet. Frågan väntas därför bli en central konfliktlinje i svensk integrations- och bostadspolitik under de kommande åren.
LÄS ÄVEN: Tvångsblandningens stora lögn – människor är inte utbytbara
