KI beräknar att tillväxten kommer att sjunka gradvis från 1,7 procent mätt per invånare i år till 0,3 procent de närmaste åren.

De senaste årens rekordhöga invandring, som beräknas fortsätta med omkring 100 000 personer per år, kommer enligt Konjunkturinstitutets chef Urban Hansson Brusewitz att öka kostnaderna för vård, skola och omsorg – förutsatt att man vill bibehålla samma standard som idag.

Ifall staten inte skjuter till mer pengar för befolkningsökningen blir det istället kommunerna som kommer få höja skatterna.

– Vi står inför några år med en demografisk utmaning som gör att jag är lite orolig för att kommunerna kan tvingas höja skatten, säger Urban Hansson Brusewitz.

– Vill man vara säker på att det inte ska bli stora kommunalskattehöjningar de närmaste ett till två åren, alltså redan 2019 och 2020, behöver man höja statsbidragen ännu mer än vad regeringen har aviserat.

Regeringens påstådda stora överskott tror Hansson Brusewitz var alltför optimistiskt spått om utvecklingen. Likaså när det gäller målet om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020.

Den låga BNP-utvecklingen per capita beror enligt Hansson Brusewitz i hög grad på den stora invandringen under de senaste åren men även en svag produktivitetsutveckling efter finanskrisen.

Den största utmaningen för svensk ekonomi framöver är att få in så många invandrare som möjligt i jobb, något KI-chefen anser att regeringen har gjort för lite för att möjliggöra.