Oroligheterna kring Iran har skakat energimarknaderna – men också stärkt resultaten för både fossil- och förnybarbolag. Samtidigt skiftar fokus i energiomställningen från klimat till säkerhet, vilket ändå kan ge vindkraften ett uppsving.

Den geopolitiska konflikten i Mellanöstern har blivit den nya katalysatorn för energiomställningen. När länder oroar sig för tillgången på olja och gas ökar intresset för inhemska energikällor – särskilt förnybart där dessa energislags nackdelar tenderar att hamna i skymundan.

Danska Vestas rapporterade en betydligt högre vinst än väntat under årets första kvartal. Bolaget pekar på förbättrad effektivitet inom både land- och havsbaserad vindkraft, trots ett mer osäkert politiskt läge. Även Ørsted överträffade prognoserna och lyfter fram utvecklingen i Mellanöstern som ett argument för att öka investeringarna i grön teknik.

Oljebolagen tjänar – men satsar grönt

Samtidigt går det fortsatt starkt för traditionella energibolag. Norska Equinor redovisade sin bästa kvartalsvinst på tre år, drivet av stigande fossilpriser efter krigsutbrottet.

Men bolaget ser också möjligheter i omställningen. Finanschefen Torgrim Reitan menar att drivkrafterna har förändrats med mindre fokus på klimatmål och större fokus på energisäkerhet och självförsörjning.

LÄS ÄVEN: Trump: ”För att vara ärlig – min favoritsak är att ta oljan i Iran”

Mindre klimatfixering har många uppfattat som liktydigt med färre satsningar på sol och vind. Men i tider av fossil energikris blir effekten den omvända. Skiftet väntas gynna investeringar i Equinors satsningar på förnybar energi, exempelvis stora havsbaserade vindparker i USA, Polen och Storbritannien.

Europa vill minska beroendet

För Ørsted är budskapet tydligt – Europa behöver minska sitt beroende av importerade fossila bränslen. Bolagets vd Rasmus Errboe pekar på att kontinenten lägger enorma summor varje vecka på energiimport – pengar som i stället skulle kunna investeras i egen produktion.

Hormuzsundet. Bild: Jacques Descloitres.

Särskilt havsbaserad vindkraft lyfts fram som en lösning som både kan stärka energisäkerheten och sänka kostnaderna på sikt. Om de ökade satsningarna på förnybart verkligen främjar energisäkerhet är dock oklart. Problemen med att de inte levererar när vinden inte blåser och solen inte lyser kvarstår.

Politisk oenighet bromsar inte utvecklingen

Trots kritik från USA:s president Donald Trump, som länge varit skeptisk till vindkraft, fortsätter utvecklingen framåt. Om det är mot eller med bättre vetande återstår att se.

EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra har – inte helt otippat – avfärdat kritiken och betonat att Europa har en helt annan syn på behovet av att lämna fossila bränslen jämfört med USA.

LÄS ÄVEN: Dolda miljardbidrag håller vindkraften vid liv

Vestas vd Henrik Andersen understryker att enskilda politiska åsikter inte stoppar den globala trenden mot elektrifiering och förnybar energi. Men han har ekonomiska intressen av att säga så.

En annan faktor som det hävdas stärker vindkraftens framtid är den växande energiefterfrågan från datacenter och AI-utveckling. Vestas för dialoger med aktörer inom datacenterindustrin om hur förnybar el kan stödja expansionen – något som man hoppas kan bli en viktig tillväxtmotor framöver.

Alla är inte övertygade

Trots optimismen finns det analytiker som manar till försiktighet. Det är ännu oklart menar flera bedömare om konflikten faktiskt leder till en snabb ökning av investeringar i förnybart på kort sikt.

Bedömningen är att Vestas kan gynnas mest av en eventuell acceleration och att Ørsted främst fokuserar på att genomföra redan planerade projekt. Och även om utvecklingen går i den riktningen är inte alla säkra på att de leder till en säkrare energiförsörjning. Säkerhet stavas enligt skeptikerna kärnkraft.

En paradoxal situation

Kriget kring Iran har skapat en paradoxal situation. Fossila energibolag tjänar på stigande priser. Samtidigt får förnybar energi ökat strategiskt värde.

Det avgörande skiftet är att energiomställningen inte längre bara drivs av klimatfrågan, utan i allt högre grad av geopolitik och behovet av energisäkerhet. Tiden får utvisa om nytt tänk men samma typ av energisatsningar har någon betydelse.