I ett längre reportage om Migrationsverkets förvar i Märsta beskrivs en myndighet i totalt förfall med rymningar, narkotika och vapen medan etniskt präglade konflikter hos personalen pågår. Men på Migrationsverkets ledning tycks man inte vara alltför bekymrade över situationen.

På förvaren placeras migranter med utvisningsbeslut i väntan på att dessa ska verkställas. Det handlar om extra svåra fall som exempelvis då det finns en flyktrisk eller om migranten är dömd till utvisning av domstol.

På förvaret i Märsta sker rymningsincidenter men jämna mellanrum. I maj i fjol försvann fem personer varav tre hittades. Övriga två försvann dock spårlöst. I incidentrapporten beskrivs hur personalen blev hotad med våld.

LÄS ÄVEN: Kaotiskt på Migrationsverkets förvar – personal talar inte svenska

En anställd som vill vara anonym berättar för Fokus att personalen inte informerats om att man ska trycka på polislarmet vid en hotfull eller våldsam situation, vilket hade gjort att polisen kunnat vara på plats mycket snabbare.

Samma hälla vittnar om en kaotisk situation på försvaret med undermåligt ledarskap, nepotism och en allmänt farlig och obehaglig arbetsmiljö. Kritiken delas av flera andra anställda som också vill vara anonyma.

Personalen smugglar knark

Rena dödshot från de intagna är mer regel än undantag. Droger har påträffats vid ett flertal tillfällen, till och med under pandemin då det rådde totalt besöksförbud.

– Det är ett otvetydigt bevis för att personalen smugglade in narkotika åt de förvarstagna. Besök var ju inte tillåtna under den perioden, säger en av källorna.

LÄS ÄVEN: Fotboja föreslås för migranter som ska utvisas

Andra saker som hittas med jämna mellanrum är olika typer av vapen som knivar eller andra vassa föremål.

Säkerhetsbrister som underbemanning är vanligt förekommande och det är inte ovanligt att händelser aldrig anmäls i incidentrapporter utan tystas ned. I andra fall “tvättas” rapporterna och alla detaljer kommer inte med. Den som påtalar brister kan bli anklagad för “samarbetssvårigheter”.

Religiösa påtryckningar

Mångfalden är stor bland personalen på förvaret i Märsta vilket leder till återkommande kulturkrockar och andra slags problem som religiösa påtryckningar.

I en incidentrapport från januari 2024 beskrivs hur en anställd utsatt andra för “oönskade religiösa påtryckningar” och att dennes agerande “uppfattas som bedrivande av mission då hen under ett antal gånger bl.a. försökt att få andra tjänstemän att konvertera till islam eller på annat sätt utövat oönskade religiösa påtryckningar”.

Kollegans påtryckningar gjorde att flera anställda kände sig pressade. En som konverterat till kristendomen har ifrågasatts och uppmanats återvända till islam, något som fick personen att säga upp sig.

Migrationsverkets förvar i Märsta. Faksimil Youtube

Talar inte svenska

Ramadan ledde till bemanningsproblem och dispyter. Ytterligare ett mångkulturellt problem är att anställda talar sina modersmål med varandra på arbetsplatsen.

– Jag är väldigt trött på att det har pratats väldigt mycket arabiska ibland på arbetsplatsen. Om det är till exempel åtta araber och jag ensam svensk så har det varit arabiska många gånger i personalrummet. Jag är väldigt snäll och diplomatisk. Jag säger ingenting, men det har varit väldigt exkluderande för mig, säger en källa.

LÄS ÄVEN: Kriminella utlänningar fritogs från Migrationsverkets förvar

Etniskt baserad nepotism förekommer också vilket lett till att kurder blivit dominerande bland personalen på två avdelningar. En källa beskriver att det blivit som “ett familjeföretag”.

Parallellt fortsätter problem med att utvisa personer. Antingen stökar den utvisade så pass att flygbolaget vägrar ta med dem, eller så vägrar destinationslandet ta emot sina medborgare. Det leder i sin tur till att migranter som fått avslag på asylansökan släpps ut i samhället igen efter tolv månader. Vart de tar vägen vet ingen.

Försvarar mångfalden

Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth tycks inte anse att man har ett problem. Då Fokus frågar om hur det kan komma sig att en stor majoritet av de anställda på förvaret har utomeuropeiska rötter och bara omkring fem procent har svenskklingande namn blir svaret:

– Vad är ett utländskt klingande namn? Det är ju du som sitter och tittar på namnlistor och tolkar utifrån vad du tycker och känner om hur ett namn ser ut. Så ser det ut i hela samhället. Hur ser det ut på McDonald’s? Hur ser det ut i riksdagen? Jag tror att du kommer hitta personer som du uppfattar har utländskt klingande namn där också, säger han.

LÄS ÄVEN: Kommun anklagar Migrationsverket för att skicka asylsökande till kommunhuset