Sveriges försvar är inte vad det en gång var även om en viss uppryckning har skett på senare tid efter framför allt påtryckningar från Sverigedemokraterna. Till allmän värnplikt av äldre snitt är det emellertid fortfarande långt och bland de som frivilligt mönstrar till en militär grundutbildning är det alltför få som utgör lämpliga soldatämnen. Nu sänks därför kraven för att målet om tusen nya soldater till 2025 ska kunna nås.

I likhet med Polismyndigheten tidigare tvingas nu även Försvarsmakten för att fylla utbildningsplatserna att sänka intagningskraven. Alltför få av de som mönstrar till den militära grundutbildningen är enligt gällande krav lämpade att bli soldater.

En försvarspolitiskt mål är att Sverige 2025 ska ha ytterligare tusen soldater på fötter, grundutbildade och klara för strid om exempelvis ryssen skulle anfalla eller i kommenderingar i oroshärdar runtom i världen.

LÄS ÄVEN: Så mycket kostade försvarets arabiska annonskampanj

Vill hellre tala om “förändring” och “anpassning”

Michael Cherinet, som chefar för Försvarsmaktens genomförandeenhet, vänder sig mot att kalla det som nu sker för en kvalitetssänkning och vill hellre tala om en “förändring” och “anpassning” av kraven. Detta eftersom man inte sänker rakt av utan för en mindre grupp jägarsoldater bibehåller de tidigare fysiska kraven.

Enligt Cherinet har kraven för att få bli soldat i Sverige tidigare legat på “en för hög nivå“. Han menar att kraven varit “exkluderande” och att Försvarsmakten måste bli mer “inkluderande”.

Någon förklaring har försvarschefen inte till varför så gott som alla svenskar tidigare klarade mönstringen när Sverige hade allmän värnplikt men att så få duger till soldater idag.

LÄS ÄVEN: Riksdagen: Svenska värnpliktiga ska kriga för Nato

Bemanningskris om inte kraven sänks

Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef vid plikt- och prövningsverket, menar också att den enda lösningen att klara försvarets bemanning är att sänka kraven på de som framgent ska anförtros att hantera automatvapen och handgranater och försvara landet mot den lede fi.

Radebo konstaterar som Cherinet att det är allt färre som klarar mönstringen och att det därför kommer att uppstå en kris i försvaret om några år såvida inte kraven för att få bli soldat sänks. Andelen som nu får godkänt är nu nere i endast 30 procent.

Hon anser i likhet med Charinet att kraven idag är för höga och menar att det är en följd av att den allmänna värnplikten avskaffades 2010 och ersattes av en yrkesarmé. Då skärptes kraven, hävdar hon, till en nivå som idag är orimlig.

Andra menar tvärtom att kravens snarare skulle behöva höjs ytterligare inför den vidgade och fördjupade militära uppgift Sverige tar på sig när (om) vi går med i Nato. Kritik har även riktats mot Försvarsmakten för att prioritera etnisk och genusrelaterad mångfald framför duglighet.

LÄS ÄVEN: Försvarsmakten om flaggkampanjen: ”Vi vill komma ifrån machokultur”