➤ Nästa år är det valår konstaterar Lennart Karlsson. Frågor som ordning, säkerhet och trygghet kommer att landa högt upp på agendan, förutspår han.

Lennart Karlsson uppmärksammades nyligen då han och en kollega stoppade en våldtäkt på tunnelbanan en tisdagseftermiddag.

I ett Facebookinlägg i söndags, med rubriken En känsla av uppgivenhet, summerar Karlsson sina två nattliga arbetspass under helgen i centrala Stockholm.

“Den som vill fortsätta att vara i sin sköna söndagsmysiga bubbla kan sluta läsa här och scrolla vidare”, varnar han inledningsvis och påpekar att “funderingarna är utifrån mitt perspektiv som bekymrad medborgare”.

Sedan listar Karlsson vilka ärenden han fått åka på.

Här finns bland annat heroinförsäljning till barn där försäljarna springer iväg då polisen saknar resurserna att gripa dem.

Så kallade gatubarn påverkade av alkohol och cannabis som omhändertas av polis och socialtjänst och förs till boende men rymmer direkt och är tillbaka på gatan igen efter ett par timmar – en procedur som upprepas minst fem gånger under helgen.

Fordonsstopp efter buskörning där föraren försöker byta plats med passageraren. Under kontrollen bildas en hotfull gruppering runt bilen där man yttrar saker som “Fuck the police” och “snutjävlar” medan man filmar med mobiltelefonerna.

“Och så här fortsätter kvällarna. Knivskärningar, misshandel, fylleri, prostitution, narkotika osv.”

Vidare berättar Karlsson att de är “ÅT HELSIKE för få i yttre tjänst” och att övriga samhällsaktörers resurser på plats, främst socialtjänst, också är för få samt att lönerna för de yngre kollegorna som förväntas hålla ordning i kaoset är “ett skämt”.

Avslutningsvis konstaterar Karlsson att mer resurser behövs och att det är val nästa år.

Vi behöver inte ha mer tillåtande. Vi behöver ha resurser att se till att upprätthålla det varje normal människa måste vara överens om: Vi ska inte ha ungdomar och barn på våra gator som super, röker cannabis, knaprar piller och röker heroin.
2018 är det valår. Frågan om ordning, säkerhet och trygghet kommer att landa högt upp på agendan. Politikerna har redan börjat övertrumfa varandra med löften. Men min känsla är att det finns en grundläggande oförståelse för hur mycket som kommer att krävas.
Själv finner jag inget bättre svar än att i vanlig ordning skaka av sig, reboota systemet, vila en dag och sedan ”hoppa upp på hästen igen”