Regeringens nya lag: Fängsla dem som pekar ut pedofiler

Regeringen vill skärpa minimistraffet för grovt förtal från böter till fängelse. Det framgår av en lagrådsremiss som lämnades in förra veckan. Därmed kan privatpersoner som varnar för pedofiler och kvinnor som berättar om de män som våldtagit dem straffas hårdare än i dag.
– Vi befarar att en straffskärpning riskerar att utsätta kvinnor ännu mer, säger Adine Samadi från Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (Roks) till Samnytt.

Det är under torsdagen förra veckan som regeringen presenterar lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor. I huvudsak handlar remissen, vilken utgör en del av regeringens straffreform SOU 2025:66, om att skärpa straffen för uppemot femtio olika typer av brott.

Vid en pressträff, som bland andra justitieminister Gunnar Strömmer (M) och justitieutskottets ordförande Henrik Vinge (SD) deltar i, beskrivs förändringarna som en ”genomgripande omläggning av svensk kriminalpolitik” och ett ”grundläggande perspektivskifte”.

– Enkelt uttryckt så vill vi att brottslingar ska sitta inne, så att skötsamma människor vågar vara ute, förklarar Strömmer under pressträffen.

Fängelse för grovt förtal

En av de förändringar som regeringen vill göra är att skärpa minimistraffet för grovt förtal, från dagens böter till fängelse i högst två år.

”Det nuvarande minimistraffet på böter framstår inte som förenligt med hur allvarligt det finns anledning att se på den integritetskränkning som ett grovt förtal typiskt sett kan innebära”, skriver regeringen i sin lagrådsremiss.

”Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning”, ska alltså i framtiden hamna bakom lås och bom, om brottet anses grovt, istället för dagens praxis: Böter.

LÄS ÄVEN: Ebba Busch dömdes för förtal – men vad handlade domen om?

Och detta är en förändring som väcker vissa reaktioner. Anledningen är ett antal uppmärksammade förtalsmål de senaste åren, där de fällande domarna många gånger kritiserats.

Bland annat ett mål från 2023, då en man i 50-årsåldern, bosatt i Stockholm, åtalades för grovt förtal sedan han i en Facebookgrupp varnat allmänheten för den dömde Ekeröpedofilen Vilma Andersson. Han dömdes till böter för förtal av normalgraden, men med regeringens nya lag hade han alltså riskerat fängelse.

Remissinstanser säger nej

En av de remissinstanser som motsätter sig lagändringen är Sveriges Kvinnoorganisationer. En annan är Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (Roks).

Adine Samadi är vice ordförande för Roks, och hon är bekymrad över vilka konsekvenser den nya lagen kan komma att få för kvinnor som utsatts för övergrepp och som vill berätta om det.

– Det vi såg under ”Me too”, bland annat, var att kvinnor som berättade om sin utsatthet blev stämda för förtal, säger hon till Samnytt.

– Vi menar att man måste kunna få prata om sin utsatthet. Vi befarar att en straffskärpning riskerar att utsätta kvinnor ännu mer.

Samadi påpekar att den svenska lagstiftningen inte tar hänsyn till huruvida ett utpekande av någon som ”brottslig eller klandervärd” är sant eller inte.

– Det är så som lagstiftningen ser ut nu, och det såg vi framför allt under ”Me too”. Även i de fall då det fanns fällande domar, där det rättsligt hade bekräftats att kvinnan hade utsatts, så påverkade det inte domen i förtalsmålet. Man beaktade inte om det var sant eller inte, konstaterar hon.

SD: ”Självklart ska man få varna”

Även Sverigedemokraterna ser problem med skärpta straff för grovt förtal, trots att partiet är med och presenterar lagrådsremissen. Det berättar SD-riksdagsmannen Pontus Andersson Garpvall, ledamot i justitieutskottet, för Samnytt.

”Problemet med förtalslagstiftningen är att den slår fel. Vi vill upprätta ett nationellt pedofilregister och självklart ska man få varna om exempelvis personer som vill förgripa sig på barn”, skriver han i ett mejl som fortsätter:

”Skärpningen av straffet för grovt förtal sker för att göra straffrätten med enhetlig och för att brott med lika allvar ska få lika straff, men sett till många uppmärksammade fall som skett på senaste tid är det för oss uppenbart att förtalslagstiftningen behöver göras om i grunden. Detta för att undvika att personer som säger sanningen, om exempelvis gärningsmän, straffas.”

Andersson Garpvall tar även upp den fällande domen mot Samnytts tidigare ansvarige utgivare, där denne dömdes till fängelse för grovt förtal för journalistik som ansågs vara olaglig.

– Vi har ju Mats Dagerlinds fall, säger han.

LÄS ÄVEN: Hovrätten: Mats Dagerlind fängslas efter journalistik om Näthatsgranskaren

Stockholms tingsrätt ogillade tidningens rapportering om en rättsprocess mellan två offentliga personer, och Svea hovrätt och Högsta domstolen fastslog senare den fällande domen.

LÄS OCKSÅ: Nu ska Mats avtjäna fängelsestraff för olaglig journalistik

Fler journalister i fängelse?

Sverige är, jämte Ryssland och Belarus, det enda land i EU som fängslar journalister för journalistiska publiceringar. Även i Ungern har det inletts rättsprocess mot en journalist för hans publicering, men den ledde aldrig till en fällande dom.

När regeringen nu skärper påföljden för grovt förtal, så kan det komma att leda till att fler journalister hamnar i fängelse för sina publiceringar. Och det har sedan tidigare påpekats att journalister i högre grad väljer att självcensurera sig, för att inte stöta sig med makten.

LÄS ÄVEN: Fängelsedomen mot Samnytt placerar Sverige i samma liga som Ryssland och Belarus

Trots det har inga journalistiska remissinstanser bjudits in för att ha synpunkter på de föreslagna lagändringarna.

”Vi är inte remissinstans och har därför inte lämnat in något svar. Frågan har heller inte diskuterats hos oss”, skriver Stefan Eklund, vd för branschorganisationen Utgivarna, i ett mejl till Samnytt.

SD nöjd med övriga lagändringar

Frånsett delen om hur förtalslagstiftningen är utformad, så är Sverigedemokraterna nöjd med lagrådsremissen.

”Detta är en stor förändring som kraftigt kommer skärpa straffen för de som begår den grövsta formen av brottslighet”, menar Pontus Andersson Garpvall i sitt mejl och fortsätter sedan:

”Vi kan ta grovt vapenbrott som exempel: För bara fem år sedan låg minimistraffet på 1 års fängelse, det ligger idag på 4 år vilket tillsammans med borttagandet av ungdomsrabatten för grova brott, är två delförklaringar till varför skjutningarna minskat så kraftigt, från 391 år 2022 till 158 förra året. I juni höjs det till minst åtta års fängelse för gängkriminella vilket ytterligare höjer insatserna för de kriminella som är beredda att begå grova brott.”

Regeringens föreslagna lagändringar planeras träda i kraft 3 juli i år.

LÄS ÄVEN: Samnytt frikänns från förtal av klimatextremist