Förra veckan dömde Svea hovrätt Samnytts ansvarige utgivare Mats Dagerlind till fängelse för grovt förtal. Domen innebär att Sverige nu är ett av tre länder i Europa, de andra två är Ryssland och Belarus, där journalister fängslas enbart för sina journalistiska publiceringar. Samnytts Mattias Albinsson skriver i denna nyhetskrönika om rättsfallet.
Ända sedan rättsprocessen mot Samnytt inleddes i maj 2023 har det spridits missuppfattningar och felaktigheter om vad rättsprocessen egentligen handlar om. Många tror, felaktigt, att Samnytt dömts för att ha pekat ut någon som “djurplågare”.
Detta missförstånd beror till stor del på falsk och vilseledande medierapportering. Delvis möjligen medvetet, men sannolikt mest på grund av okunskap och oförstånd. De flesta journalister är ointresserade av att sätta sig in i fallet.
LÄS ÄVEN: Fel i Bulletin om Samnytt-dom
Eftersom samtliga artiklar som målet gäller är skrivna av mig; jag var även kallad som vittne i huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt; så tänker jag här gå igenom det från början. I stora drag förklara vad som hänt och vad målet handlar om.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
JK:s trippelnej
I början av 2023 kontaktas justitiekansler Mari Heidenborg vid tre tillfällen av “näthatsgranskaren” Tomas Åberg. Han vill att hon åtalar Samnytt. Det Åberg vill få rättsligt prövat handlar dels om artiklar som Samnytt publicerat, men även om olika läsarkommentarer. Vissa av dessa skrivna uppemot fem år tidigare.
Varje JK-anmälan, i januari, mars och april det året, föregås tidsmässigt av att jag kort innan ringt upp och intervjuat eller ställt frågor till Åberg med anledning av näthatsgranskarrelaterade uppslag som jag arbetar med. Däremot gäller inte Åbergs anmälningar alltid de artiklar som publicerats till följd av dessa intervjuer.
Varje gång jag ringer upp Åberg uppfattar jag honom som trevlig och pratsam. Han avböjer aldrig intervju, säger aldrig att han inte har tid, lägger inte på luren eller indikerar att han inte vill svara på Samnytts frågor. Totalt rör det sig om över 20 minuter samtal.
Hur som helst. Eftersom Samnytt är ett grundlagsskyddat medium så är det endast Justitiekanslern (JK) som kan väcka allmänt åtal mot tidningens utgivare Mats Dagerlind. Det är därför Åberg kontaktar den myndigheten. Men JK Mari Heidenborg avslår Åbergs begäran. Varje gång.
“Uppgifterna i anmälan ger inte underlag för bedömningen att åtal är påkallat från allmän synpunkt. Förundersökning ska därför inte inledas”, skriver hon i sitt tredje och sista avslag i april 2023.
De två tidigare avslagen ser nästan identiska ut.
Rättegång
Åberg väljer därför att till slut bekosta en advokat för att på egen hand väcka enskilt åtal mot Samnytt och ansvarig utgivare Mats Dagerlind.
Efter att en förberedande förhandling hållits i oktober 2023 är det i februari 2024 dags för huvudförhandling i Stockholms tingsrätt. Eftersom det handlar om ett tryckfrihetsmål sitter en jury med och dömer i målet.
Juryn, som alltså inte är samma sak som nämndemän, det förekommer inga nämndemän i tryckfrihetsmål, utgörs av nio personer som lottats från en pool av mer eller mindre kända politiker i Stockholmsområdet: Fyra moderater, fyra socialdemokrater och en L-politiker.
Tomas Åbergs åtal gäller tretton så kallade uppgifter. Det är meningar, fraser eller skärmdumpar i fyra artiklar som Samnytt publicerat och som han menar är förtal mot honom. Juryns jobb är att ta ställning till om dessa tretton uppgifter utgör grovt förtal, förtal eller inte är förtal alls.
Juryn beslutar att helt fria Samnytt gällande tio av de tretton uppgifterna. Två uppgifter bedöms vara förtal av normalgraden och en uppgift grovt förtal.
Juryns jobb är endast att ta ställning till om en viss uppgift kan anses vara förtal eller inte. Den tar inte ställning till kontexten, om det “med hänsyn till omständigheterna”, som det står i lagen, är försvarligt att publicera den. Juryn är heller inte med och utdömer någon påföljd. Allt det görs av tre jurister som tar vid när juryn fällt sitt första avgörande.
Det är dessa tre jurister som menar att ingen av de av juryn fällda publiceringarna är försvarlig, och som beslutar döma Mats Dagerlind till en månads fängelse.
Tingsrätten för aldrig något resonemang kring syftet med publiceringarna. Att “alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttrycket, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla”, vilket instruktionen i Yttrandefrihetsgrundlagen säger.
Svea hovrätt slår förra veckan i stort fast tingsrättens påföljd.
Fängelsestraff
Jag kommer hädanefter främst fokusera på en av de fällda publiceringarna. Nämligen den som anses utgöra grovt förtal. Förtal har endast böter i straffskalan. Det är det grova förtalet som gör att Mats Dagerlind döms till fängelse.
Det påstått grova förtalet utgörs av en skärmdump ur en domstolshandling som i januari 2023 publicerats i en Samnytt-artikel. Artikeln handlar om den då pågående rättsprocessen mellan Tomas Åberg och frilansjournalisten Joakim Lamotte. Förtalsuppgiften handlar återigen inte om omdömen som Samnytt själv fällt om någon.
Flera andra stora svenska medier har vid tillfället även de återgett den uppgift som anses utgöra förtal i sina publiceringar, tillsammans med Tomas Åbergs namn. Inte minst Göteborgs-posten, som rapporterat flitigt om målet då Lamotte är göteborgare. I det avseendet är det ingen skillnad mellan Samnytts och övriga mediers bevakning. Faktum är att Åberg själv spridit den uppgiften i samband med att han samlat in pengar till sin rättsprocess mot Lamotte.
Det Samnytt gör, vilket andra medier inte gör, är att även publicera en skärmdump ur en av flera handlingar som förekommer i det aktuella målet. På så sätt sätts den påstådda förtalsuppgiften i en kontext. Det görs av två skäl:
Det ena är för att låta läsaren själv ta ställning och värdera domstolens resonemang. Det är en demokratisk rättighet att få se hur domstolar dömer.
Den andra anledningen är att Joakim Lamotte hävdar att de inlägg han dömts för är “journalistiska granskningar”. Ett påstående som kan ifrågasättas. Och det görs enklast genom att man visar upp åtminstone ett av de åtta, senare sju, fällda inläggen. Därefter får varje läsare dra sina egna slutsatser.
Sedan är det förmodligen så att juristerna i såväl tingsrätten som hovrätten helst önskat att Samnytt hållt läsaren i handen, och tydligare ifrågasatt Lamotte, istället för att låta läsaren bilda sig en egen uppfattning. Den värderande och åsiktsdrivna journalistiska traditionen är stark i Sverige.
Men det har aldrig funnits något syfte eller någon tanke att förtala någon. Vilket egentligen är ett lagkrav för fällande dom i tryckfrihetsmål.
Fallet Ungern
Att en svensk journalist döms till fängelse i Sverige för sin journalistik synes lustigt mot bakgrund av Sveriges benägenhet att sätta sig på höga hästar och kritisera andra länders bristande pressfrihet. Inte minst de återkommande anklagelserna mot länder som Polen och Ungern.
Den kritiken brukar dock främst handla om styrningen av statliga medier, eller om oberoende mediers möjligheter att verka. Den handlar som regel inte om att journalister i de länderna fängslas för sin journalistik. För det gör de inte.
Det finns emellertid ett liknande några år gammalt fall från Ungern.
Den ungersk-svenska debattören Natalie Contessa af Sandeberg berättar våren 2018, i ungersk tv, om tilltagande otrygghet i Sverige. Ett ämne som alla partier talar om idag, men som anses vara tabu då. Och hon hävdar att hon på grund av den valt att fly från Sverige till Ungern.
Den ungersk-svenska kvinnan pekas ut som högerextrem och rasist av såväl svenska medier som vänsterpolitiker. Och en ungersk journalist, Dezső András, skriver i en artikel för nyhetssajten Index.hu att Contessa af Sandeberg dömts för flera brott i Sverige.
Precis som Åberg vänder sig Natalie Contessa af Sandeberg till domstol för att driva en förtalsliknande process mot Dezső András. Hon har ju pekats ut som brottslig och klandervärd. Och liksom Dagerlind hotas András av fängelse.
Svenskt stöd
En väsentlig skillnad mellan de båda fallen är emellertid att Dezső András får massiv internationell uppbackning. Inte minst från svenskt håll. Aftonbladet menar att András endast publicerat “offentliga uppgifter” medan Dagens nyheter skriver att rättsprocessen är ett tecken på premiärminister Viktor Orbáns försök att kontrollera medierna.
Reportrar utan gränser, både den globala organisationen och dess svenska underavdelning, rycker ut till den ungerske journalistens försvar.
– Ett medlemsland i EU kan inte tillåta att en etablerad journalist döms för att ha utfört sitt jobb på ett korrekt sätt, genom att använda offentligt tillgänglig information. Det vore ett slag mot vår demokrati, säger Reportrar utan gränser Sveriges dåvarande ordförande Erik Halkjaer i ett uttalande.
Och András belönas i Budapest med Joseph Pulitzers Minnespris för sin journalistik.
Rättsprocessen blir utdragen och pågår i flera år, men slutar med att András Dezső frias hösten 2022.
Någon liknande uppbackning ser vi inte från så kallat etablerade medier, Reportrar utan gränser eller liknande aktörer när det nu är en svensk journalist som inte bara åtalas, utan dessutom döms till fängelse. Liksom i fallet Dezső för att ha publicerat “offentlig tillgänglig information”.
Kanske beror det på att den fängelsedömde i detta fall anses arbeta för fel tidning eller hysa fel åsikter. Kanske för att det är mer normaliserat att se ned på östeuropeiska länder än på västeuropeiska. Eller kanske för att det är lättare att se flisan i broderns öga än bjälken i det egna.
Ryssland, Belarus och Sverige
Fängelsedomen mot Mats Dagerlind gör att Sverige numera är ett av tre länder i Europa som fängslar journalister för journalistiska publiceringar. De andra två är Ryssland och Belarus. En mer utförlig förteckning finns på Europeiska journalistfederationens hemsida.
Två andra journalister, Julian Assange och Pablo González, har visserligen fängslats i Storbritannien respektive Polen, men då för spionerianklagelser. Båda två är numera på fri fot. González i Ryssland, som han uppenbart arbetat för. Dessutom har ett flertal journalister frihetsberövats i av Ryssland annekterade områden i Ukraina.
Mats Dagerlind är den ende journalisten i EU som fängslas för en journalistisk publicering.
Vissa menar att Samnytt hade kunnat låta bli att skriva sådant som man kan dömas i domstol för. Här ska dels påpekas att det valet har givetvis journalister i alla länder, även i Ryssland och Belarus. Skriver man inte sådant som ogillas av Moskva, Minsk eller Stockholm, så har man inget att frukta.
Dessutom hade nog få trott att enbart rapporterandet om en rättsprocess, där båda parter är offentliga personer och där käranden själv öppet återgett de formuleringar som han känt sig förtalad av, skulle kunna leda till åtal. Än mindre en fällande dom.
Det bör också påpekas att många så kallat etablerade medier ofta pekar ut människor de ogillar som brottsliga och klandervärda. Utan att någon hamnar bakom lås eller bom. Många minns kanske åtalet mot Thomas Mattsson för Jim Olsson-uthängningen, eller för all del hur Sveriges television förra hösten spred falska brottsanklagelser om journalisten Christian Peterson.
LÄS ÄVEN: SVT fälls för inslag om Christian Peterson – hotas av åtal
Men statstelevisionens ansvarige utgivare Charlotta Friborg sitter såklart säkert. Hon behöver knappast oroa sig för att hamna i fängelse för det. Lagen tillämpas inte lika för alla.
Vill du läsa hela hovrättsdomen? Ladda hem filen och läs HÄR
Samnytt behöver läsarnas hjälp för att överleva
Med ett fängelsestraff för Samnytts ansvarige utgivare Mats Dagerlind och nära 200 000 kronor för både skadestånd samt Tomas Åbergs rättegångskostnader vädjar tidningen nu till er läsare att hjälpa oss för att vi ska överleva.
Stötta Samnytt genom att swish:a en donation till 123 083 3350 eller bli prenumerant HÄR. Vill du hellre donera på andra sätt finns mer info om det HÄR.
Tack till alla läsare som stöttar tidningen. Vi fortsätter kämpa – trots alla pågående rättsprocesser mot oss – för ett bättre Sverige, med er hjälp!
LÄS OCKSÅ: Hovrätten: Mats Dagerlind fängslas efter journalistik om Näthatsgranskaren
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.