En ökad koncentration av koldioxid spelar en stor roll för att förstärka växthuseffekten och bidrar till den så kallade globala uppvärmningen. I en studie ville man komplettera den konventionella och etablerade teorin om att ökad CO2-koncentration på grund av mänskliga utsläpp orsakar en temperaturhöjning genom att beakta det omvända orsakssambandet.

Då en ökad temperatur orsakar en ökning av CO2-koncentrationen kan förhållandet mellan atmosfärisk CO2 och temperatur kvalificera sig för att tillhöra kategorin problem där det inte alltid är klart vilken av två sammanhängande händelser som är orsaken och vilken som är effekt.

LÄS ÄVEN: Forskare: Konsensus om klimatkrisen är ’skapad’

I ett par studier (här och här) har Demetris Koutsoyiannis, professor emeritus i hydrologi och analys av hydrosystem, och Zbigniew Kundzewicz, professor i geovetenskaper samt hydrolog och klimatolog, undersökt sambandet mellan global temperatur och atmosfärisk koldioxidkoncentration som täcker tidsintervallet 1980–2019, där tillförlitliga instrumentella mätningar finns tillgängliga.

Även om båda kausalitetsriktningarna existerar stödjer resultaten av studien hypotesen att den dominerande riktningen är att temperaturhöjningen är det som orsakar höjningen av CO2-koncentrationen – alltså att temperaturen är orsaken och CO2 är effekten.

Började på 1800-talet

Enligt studiens författare är de naturliga förändringarna i CO2 som orsakas av temperaturökningen tre gånger större än de fyra procent som orsakas av människor.

Man konstaterar även att temperaturökningen började i slutet av den lilla isperioden, i början av 1800-talet, då mänskliga CO2-utsläpp var försumbara.

LÄS ÄVEN: Professor sågar vindkraften: ”Grön bubbla”