➤ Migrations- och integrationspolitik stod på dagordningen när Nordiska rådets sammanträdde i Helsingfors inleddes på tisdagen. De norska delegaterna riktade skarp kritik mot Sveriges politik på området och påtalade att “det svenska tillståndet” anförs som ett varnande exempel i den norska invandringsdebatten.

Den norska Sverige-debatten har den senaste tiden intensifierats, inte minst i spåren av det studiebesök i svenska ‘utanförskapsområden’ som nyligen företogs av Norges integrationsminister Sylvi Listhaug (FrP). Sveriges statsminister Stefan Löfven, som deltar i mötet, erkände indirekt den faktiska situationen i Sverige men slog samtidigt ifrån sig och skyllde problemen på den tidigare borgerliga regeringen.

– Vi ärvde ju en migrationspolitik som visade sig inte vara hållbar, sade Löfven efter debatten.

Debatten skulle egentligen handla om att ytterligare ta bort gränshinder mellan de nordiska länderna. Invandringspolitiken kom dock i fokus eftersom man i de övriga länderna anser att Sveriges vidlyftiga invandringspolitik utgör en säkerhetsrisk och därmed ett hinder att genomföra helt fri rörlighet mellan länderna. Politiska röster har i de övriga nordiska länderna tvärtom, med hänvisning till svensk migrationspolitik, rests för att skärpa gränskontrollerna gentemot Sverige.

Löfven förklarade sig inte vara störd över kritiken från Norge. Utöver att lägga över ansvaret på den förra borgerliga regeringen sade Löfven med stort självförtroende att han och övriga statsråd i den rödgröna regeringen “vet vad vi gör”, “vet vilken utmaning vi har” och “vet att vi kommer att behöva göra mer”.

Enligt Löfven handlar utmaningen i huvudsak om att att investera mer skattepengar i bostäder, utbildning och välfärd för nyanlända migranter. Men Löfven underströk samtidigt att dessa satsningar ska gälla de som fått ja på sina asylansökningar medan de som fått nej ska lämna landet.

Beskedet står i kontrast till det som Samhällsnytt tidigare på onsdagen rapporterat, om att regeringen gett en utredare med asylaktivistisk bakgrund i uppdrag att ta fram förslag på hur även personer som fått avslag ska kunna få uppehållstillstånd och stanna i Sverige.

Löfven och Norges statsminister Erna Solberg kunde ändå enas om att de gränskontroller som finns mellan de nordiska länderna inte bara är Sveriges fel. En bidragande orsak till att de finns är att EU:s yttre skalskydd inte fungerar, vilket lett till att de enskilda länderna tvingas skärpa sina nationella gränskontroller, dels för att hålla migrantströmmarna på en hanterbar nivå men också för att hindra muslimska IS-terrorister från att ta sig in i respektive land.

Frågan om att undanröja de mellannordiska rörlighetshindren förväntas flyttas upp ännu högre på dagordningen i Nordiska rådet när Sverige tar över ordförandeskapet i början av nästa år.