En ung kvinna som varnade andra för en man dömd för sexualbrott mot ett barn har själv dömts för grovt förtal. Hovrätten har fastställt domen och kvinnan ska betala 30 000 kronor i skadestånd till mannen – ett avgörande som nu blivit föremål för en växande debatt om den svenska förtalslagstiftningen.
Familjen bakom kvinnan har beslutat att träda fram offentligt. Samtidigt har organisationen Förtalsstödet engagerat sig i ärendet och familjen hoppas nu att målet ska prövas i Europadomstolen.
Målet aktualiserar en juridisk fråga som länge diskuterats i Sverige: hur långt sträcker sig rätten att varna andra för en person som tidigare dömts för ett allvarligt brott och när övergår en sådan varning till att bli ett brott i sig?
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: SD vill att förtalslagen reformeras innan straffskärpningar ska komma på tal
Den nu 19-åriga kvinnan, Natalie, var 17 år när hon våren 2025 skrev ett meddelande i en gruppchatt med ett tjugotal personer kopplade till en gemensam fritidsaktivitet. Där uppmärksammade hon övriga deltagare på att en av medlemmarna tidigare dömts för ett sexualbrott mot ett barn.
Enligt Natalie var syftet inte att hänga ut mannen utan att andra skulle känna till hans bakgrund efter att hon återigen mött honom inom verksamheten. Kort därefter polisanmäldes hon av mannen.
Tidigare dom blev utgångspunkt
Bakgrunden till tvisten är en dom från 2022 då den aktuella mannen dömdes för sexuellt ofredande mot en 13-årig flicka. Han var själv 17 år vid tidpunkten för gärningen och dömdes efter att ha erkänt de handlingar som låg till grund för åtalet.
Natalie kände den utsatta flickan och vittnade under rättegången. Flera år senare mötte hon åter den dömde mannen genom en gemensam fritidsverksamhet. Det fick henne att skriva ett meddelande i verksamhetens gruppchatt.
LÄS ÄVEN: Efter Samnytts artiklar: Statsministern vill se reform av förtalslagen
Enligt Natalie var avsikten att uppmärksamma andra på att mannen tidigare dömts för ett sexualbrott, inte att sprida några närmare uppgifter om den tidigare domen.
Mannen var själv medlem i gruppchatten och tog del av meddelandet. Kort därefter polisanmälde han Natalie för förtal, vilket blev starten på den rättsprocess som senare ledde till att hon själv dömdes.
Domstolarna: Syftet att varna räckte inte
Både tingsrätten och hovrätten konstaterade att de uppgifter Natalie lämnade om mannens tidigare dom var korrekta. Den avgörande frågan i målet blev därför inte om uppgifterna var sanna, utan om det var rättsligt försvarligt att sprida dem. Domstolarna kom fram till att så inte var fallet.
I hovrättens dom framhålls att syftet att varna andra inte i sig innebär att spridningen är försvarlig. Rätten pekade också på att flera år hade gått sedan det tidigare brottet begicks och ansåg att omständigheterna sammantaget inte gav stöd för att lämna uppgifterna vidare på det sätt som skedde.
Tingsrätten bedömde dessutom att gärningen skulle rubriceras som grovt förtal. Skälet var inte främst hur många personer som fick del av uppgifterna, utan att de spreds inom en begränsad krets där mannen enkelt kunde identifieras och där uppgifterna bedömdes kunna få stor betydelse för hans personliga anseende.
När målet prövades i hovrätten fastställdes själva domen. Däremot ändrades påföljden från ungdomstjänst till dagsböter. Skadeståndet på 30 000 kronor till mannen stod fast.
– En del av mig har fortfarande inte riktigt tagit in det. Det känns overkligt, som att man är med i en film, säger Natalie till Expressen.
Familjen vill få lagen prövad
Efter hovrättens dom har Natalie och hennes familj valt att berätta öppet om rättsprocessen. De menar att fallet visar på ett problem i den svenska förtalslagstiftningen och hoppas att det ska leda till en lagändring.
Ärendet har anmälts till Justitiekanslern och organisationen Förtalsstödet har engagerat sig i målet. En insamling har också startats för att hjälpa familjen att betala skadeståndet.
Familjen uppger att nästa steg kan bli att försöka få saken prövad i Europadomstolen. De anser att det bör finnas ett större utrymme att varna andra när det gäller personer som redan dömts för allvarliga brott.
Målet har samtidigt väckt en bredare diskussion om hur den svenska förtalslagstiftningen ska tillämpas. Enligt gällande rätt kan även sanna uppgifter leda till en fällande dom om domstolen bedömer att spridningen inte varit försvarlig. Vid den bedömningen vägs bland annat allmänintresset, syftet med uppgiftslämnandet och den skada som publiceringen kan orsaka den utpekade personen mot varandra.
– Det är rentav obehagligt att en människa som försöker varna för sina vänner för en dömd sexbrottsling ska kunna hamna i fängelse i två år. Det är helt bisarrt. Jag skäms över Sveriges lagar, säger Natalies mamma Elisabeth till Expressen.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Bra att SD inte vill skärpa straffen för förtal”
