På söndagen, efter en fyra månader lång valkampanj, går polackerna till valurnorna för att välja landets nye president. Efter tio år som Polens statschef lämnar Andrzej Duda över makten till någon av de rekordmånga kandidaterna till posten. Men det står mycket mer på spel än vem som snart flyttar in i presidentpalatset. Söndagens val handlar egentligen om vilka två kandidater som kommer att gå vidare till den andra valomgången om två veckor, där den slutliga kampen om Polens politiska framtid ska avgöras.

Över 26 miljoner polacker, både i landet och utomlands, har rösträtt i det åttonde presidentvalet sedan 1989 – året då Polen påbörjade sin resa mot att bli ett demokratiskt och fritt land efter över 40 år som en kommunistisk satellitstat till Sovjetunionen.

LÄS ÄVEN: Tusks vänsterliberala Polen: Här griper säkerhetstjänsten parlamentsledamot

Valets utgång kommer att få stor betydelse för landets framtid, då presidenten spelar en avgörande roll i rättskipningen. Med sin vetorätt kan presidenten stoppa parlamentets lagförslag och även avslå utnämningar av domare och ambassadörer. Presidenten kan själv föreslå nya lagar, men dessa måste då godkännas av två tredjedelar av parlamentet.

Kandidater och opinionsmätningar

Tretton kandidater lyckades samla in de 100 000 underskrifter som krävs av valmyndigheten för att få registrera en valkommitté. Som vanligt i polska presidentval finns även i år flera kandidater som de flesta polacker inte kände till innan valkampanjen drog igång.

Fyra kandidater har chans att gå vidare till den andra valomgången som hålls den 1 juni.

Rafał Trzaskowski – 53 år, statsvetare, Warszawas borgmästare, vice ordförande i liberala Medborgarplattformen (premiärminister Donald Tusk är partiledare).

Förlorade mot Andrzej Duda i presidentvalet 2020. Trzaskowski lovar bland annat att stödja den vänsterliberala och EU-vänliga regeringen med Tusk i spetsen, begränsa barnbidraget till ukrainska familjer som arbetar i Polen, liberalisera aborträtten samt stärka samarbetet med Frankrike i säkerhetsfrågor. Trzaskowski har omkring 33 procent i mätningarna.

Karol Nawrocki – 42 år, historiker och chef för Nationella minnesinstitutet (IPN), officiellt politiskt obunden men stöds av det socialkonservativa partiet Lag och Rättvisa. I hans program står att det första han vill göra som president är att föreslå en sänkning av momsen från 23 till 22 procent.

Han vill även sänka skatterna för både arbetstagare och företag. Nawrocki motsätter sig EU:s gröna giv, migrationspakten och könsbyte för minderåriga, samt adoption av barn av homosexuella par. Han vill stärka det militära samarbetet med USA. Nawrocki har omkring 30 procent i mätningarna.

Sławomir Mentzen – 38 år, ekonom och skatteexpert, en av ledarna för det nationalkonservativa partiet Konfederacja. Förespråkar ekonomisk frihet med låga skatter, frivilliga sociala avgifter och att den polska motsvarigheten till Försäkringskassan avskaffas. Vidare vill han förbjuda abort, avskaffa obligatoriska vaccinationer och motsätter sig en pro-ukrainsk politik.

Han är även kritisk till okontrollerad invandring från Afrika och Mellanöstern samt en motståndare till EU:s klimatpolitik. Liksom alla andra kandidater är han emot att skicka polska soldater till Ukraina. Mentzer får omkring 13 procent i mätningarna.

Szymon Hołownia – 48 år, talman i Sejmen, partiledare för det centristiska Polska 2050, som ingår i Donald Tusks vänsterliberala regeringskoalition.

Som president vill han modernisera Polen, satsa på snabb utbyggnad av sol- och vindkraft och att hälften av försvarsbudgeten ska gå till den inhemska industrin. Förespråkar ett närmare säkerhetssamarbete med Norden och de baltiska länderna. Hołownia har omkring sex procent i mätningarna.

Adrian Zandberg – 45 år, född i danska Aalborg, medlem i det socialdemokratiska partiet Razem. Zandberg vill satsa mer på kärnkraft, förbättra skola, sjukvård och bostadsmarknaden i Polen. Han samlar omkring sju procent av rösterna.

Valkampanjen och skandalerna

Samtliga kandidater försökte vinna väljarnas stöd genom att utlova allt mellan himmel och jord under den fyra månader långa valkampanjen. Samtidigt hamnade sakpolitiken lite i skymundan till förmån för personangrepp och orealistiska löften. Många liberala och regeringsvänliga medier, med statliga TVP i spetsen, har drivit en hård medial kampanj mot konservativa Lag och Rättvisas kandidat Nawrocki.

LÄS ÄVEN: Reportage: Polens nya premiärminister eftersträvar absolut makt

De vänsterliberala medierna försökte koppla honom till den kriminella världen i Gdańsk genom att publicera bilder med en känd boxare. Han anklagades också för finansiella oegentligheter när han var chef för Andra världskrigets museum.

För två veckor sedan blåstes även den så kallade lägenhetsskandalen upp i medierna – Nawrocki i systematiska drev anklagades för att ha tillskansat sig en lägenhet från en äldre man. Nawrocki presenterade dock dokument och ett brev från mannen som bevisade att allt gått lagligt till, samt att han skulle ta hand om mannen och endast ärva lägenheten efter dennes död.

Tidigare i veckan avslöjade nyhetssajten Wirtualna Polska en sannolikt olaglig finansiering av Trzaskowskis valkampanj. Två tidigare okända Facebook-konton hade köpt reklam för över en miljon kronor. Klippen, som producerats av stiftelsen Akcja Demokracja på uppdrag av ett österrikiskt företag, berömde Trzaskowski och attackerade Nawrocki och Mentzen. Företaget ägs av en amerikansk fond med kopplingar till Demokratiska partiet i USA. Trzaskowski och hans stab förnekar kännedom om annonserna.

LÄS ÄVEN: Golynski: Polen under mjuk diktatur

Många polska experter menar att den mest framgångsrika valkampanjen genomfördes av nationalkonservative Mentzen, som deltog i över 300 torgmöten och var mycket aktiv i sociala medier. Han har dock tappat i de senaste mätningarna, men är fortfarande populär bland väljare under 34 år.

Denna valkampanj bröts också statliga TVP:s monopol på att arrangera debatter. Två av debatterna hölls i privat regi av konservativa mediekanalen TV Republika – båda bojkottades av vänsterliberale presidentkandidaten Trzaskowski.

Tio år med Duda och Lag och Rättvisa vid makten

I presidentvalet 2015, där dåvarande presidenten Bronisław Komorowski länge var favorit enligt opinionsmätningarna, vann den relativt okände juristen Andrzej Duda – tidigare rådgivare till president Lech Kaczyński som omkom i flygkraschen 2010.

Fem månader senare vann Dudas stödparti, konservativa Lag och Rättvisa (PiS), parlamentsvalet med majoritet i både Sejmen och senaten. Partiledaren Jarosław Kaczyński kunde, med en president från samma politiska läger, genomföra sitt politiska program fullt ut.

Lag och Rättvisa började omvandla Polen till en mer jämlik och solidarisk stat. Regeringen införde bland annat minimilön, barnbidrag, sänkt pensionsålder och stora satsningar på infrastruktur. Resultaten blev märkbara: barnbidraget förbättrade ekonomin för många familjer, pensioner höjdes och äldre fick en årlig bonuspension. Trots stora sociala utgifter gick ekonomin starkt – genomsnittslönen ökade från 3 490 zł (december 2015) till 7 544 zł (oktober 2023).

Rättsväsendet och maktmissbruk

Trots president Dudas inflytande lyckades Lag och Rättvisa inte genomföra sin reform av rättsväsendet fullt ut. Dudas återval 2020 skedde med liten marginal mot Trzaskowski. År 2017 lade Duda in sitt veto mot två lagförslag som skulle gett justitieministern ökad kontroll över rättsväsendet. Totalt stoppade han fem lagar under sin mandatperiod.

Vissa reformer genomfördes ändå – bland annat ändrades systemet för att utse ledamöter till den Nationella domarkåren, från att domarna själva utsåg ledamöterna till att de istället väljs av parlamentet. Sejmen bytte även ut domare i Författningsdomstolen, vilket nuvarande regeringspartier inte godkänt.

Slutet för Lag och Rättvisa?

Lag och Rättvisa förlorade makten i valet i oktober 2023, då många polacker tröttnat på maktmissbruk inom partiet, där statliga bolag bemannades med släktingar och vänner. Andra faktorer var den statliga nyhetskanalen som fungerade som ett propagandainstrument och bidrog till ökat hat mot oppositionen. Under coronapandemin och efter beslutet att ukrainska flyktingar skulle få tillgång till samma sociala förmåner som polacker minskade stödet ytterligare.

Om Karol Nawrocki förlorar valet kan det innebära slutet för både honom och Jarosław Kaczyńsk i konservativa Lag och Rättvisai. Om Rafał Trzaskowski vinner kommer EU-entusiastiske premiärministern Donald Tusk att ha full kontroll över makten.i Polen, och det spekuleras i att Lag och Rättvisa då kan förklaras olagligt och förbjudas som parti.

Samnytt TV: Protest mot migrantdumpning i Polen – “Merkel bär ansvaret”