Efter månader av förhandlingar har EU:s medlemsländer nu formellt enats om ett omfattande stödpaket till Ukraina. Det handlar om ett lån på totalt 90 miljarder euro, det vill säga omkring 953 miljarder kronor, som ska säkra både Ukrainas statsfinanser och dess militär under två år. Samtidigt har krigskritiska EU-länder som Ungern, Slovakien och Tjeckien förhandlat sig till undantag och slipper både bidra till lånet och betala räntekostnader. Sverige kommer däremot att vara med och finansiera upplägget, trots att det är oklart om pengarna någonsin återbetalas – medan notan i praktiken läggs på skattebetalare i generationer framöver beroende på om pengarna någonsin kan betalas tillbaka av Ukraina.
Cypern, som för närvarande innehar ordförandeskapet i EU:s ministerråd, välkomnar överenskommelsen med det omfattande miljardstödet till Ukraina som bara är ett av många andra stöd som EU tillhandahållit till Ukraina som ännu inte är ett medlemsland i union.
I slutet av januari rapporteade Samnytt att Ungerns premiärminister Viktor Orbán uppger att Bryssel även driver på för att Ukraina ska bli EU-medlem redan 2027 och att landet kan komma att få upp till cirka 17 000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd fram till 2040. Han hänvisade till ett konfidentiellt dokument som ska ha presenterats vid ett EU-toppmöte i Bryssel.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Lånet på 90 miljarder euro – motsvarande cirka 953 miljarder kronor – delas upp i två huvuddelar. En tredjedel, 30 miljarder euro, ska användas för att täcka Ukrainas löpande budgetutgifter, såsom löner, pensioner och samhällsservice. De resterande 60 miljarderna öronmärks för militärt stöd, framför allt inköp av vapen och ammunition.
LÄS ÄVEN: Orbán: EU ska vara med och satsa 17 000 miljarder på Ukraina
EU-kommissionen siktar på att kunna göra den första utbetalningen redan i början av april. Utan lånet riskerade Ukraina att stå utan tillräckligt med utländsk finansiering redan under våren, något som hade kunnat få allvarliga konsekvenser både för krigföringen och för landets förhandlingsposition i pågående fredssamtal med ryskt och amerikanskt deltagande.
Men för att lånet ska kunna börja betalas ut krävs nu godkännande från Europaparlamentet. I ett uttalande om det nya stödet på 953 miljarder kronor skriver Cyperns finansminister Makis Keravnos:
– Överenskommelsen visar att EU fortsätter att agera beslutsamt till stöd för Ukraina och dess folk. Den nya finansieringen ska bidra till att säkerställa landets starka motståndskraft mot Rysslands angrepp. Samtidigt sänder vi en stark signal om att staters suveränitet och territoriella integritet måste respekteras fullt ut, i enlighet med folkrätten. Tillsammans med Europaparlamentet ser jag fram emot att slutföra de lagtexter som möjliggör utbetalning av lånen, säger han.
Kritiska länder slipper betala
Finansieringen sker genom att EU:s skattebetalare emitterar gemensam skuld på kapitalmarknaderna, med EU:s långtidsbudget som säkerhet för investerare. Samtidigt har flera medlemsländer fått undantag efter hård kritik mot fortsatt miljardrullning till kriget.
Ungern, Slovakien och Tjeckien befrias helt från alla finansiella åtaganden kopplade till lånet, inklusive räntebetalningar. Länderna har konsekvent motsatt sig ytterligare ekonomiskt stöd till Ukraina och istället efterlyst krav på en fredslösning omgående.
Att ta upp gemensamma EU-lån är dessutom långt ifrån en kostnadsfri lösning. Enligt EU-kommissionen väntas räntekostnaderna för de resterande 24 medlemsländerna uppgå till omkring tre miljarder euro per år från och med 2028, motsvarande nära 32 miljarder kronor. Dessa kostnader ska finansieras genom EU:s flerårsbudget, som i grunden är avsedd för helt andra ändamål. Redan under 2027 beräknas räntekostnaderna uppgå till cirka en miljard euro.
En av de mest omstridda frågorna i förhandlingarna har gällt var Ukraina ska få köpa vapen och ammunition för lånepengarna. Frankrike har drivit linjen att så mycket som möjligt ska köpas från europeiska tillverkare, i linje med en bredare strategi om att stärka EU:s egen försvarsindustri.
LÄS ÄVEN: USA uppmanar EU: Köp vapen från oss – och skänk dem till Ukraina
I praktiken innebär överenskommelsen att Ukraina i första hand ska köpa vapen och annan militär utrustning från Ukraina, EU och EES/Efta-länder som Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Om den utrustning som behövs inte finns att tillgå där, eller om leveranserna måste ske snabbt, får Ukraina köpa materiel från andra länder, till exempel USA.
Vissa vapensystem – såsom luft- och robotförsvar, ammunition till stridsflyg och långräckviddiga precisionsvapen – pekas ut som särskilt viktiga att kunna köpa även utanför EU.
LÄS ÄVEN: Italiens vice premiärminister: ”Zelenskyj otacksam – skriv på fredsavtal innan fler ukrainare dör”
Planen är att Ukraina ska få totalt 45 miljarder euro redan i år, uppdelat i flera utbetalningar. Resterande medel ska komma under 2027. Återbetalningen av lånet är villkorad. Ukraina ska endast betala tillbaka om Ryssland avslutar kriget och betalar krigsskadestånd.
Om detta inte sker kan EU komma att använda frysta ryska tillgångar inom unionen för att täcka kostnaderna. Planer på att använda de frysta tillgångarna som finansiering för lånet har dock redan stött på problem. EU hade ursprungligen tänkt använda dem, men juridiska hinder har hittills gjort det omöjligt.
LÄS ÄVEN: Nato-varningen: Satsa mer på militären eller lär era barn ryska!
Det är samtidigt oklart om Ukraina någonsin kommer att kunna återbetala lånet. Utfallet av det pågående kriget är osäkert, och ingen vet hur de politiska och ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut i samband med en eventuell fredsuppgörelse.
Lånet räcker inte hela vägen
Trots det omfattande stödet täcker lånet inte Ukrainas totala behov. Internationella valutafonden bedömer att landet behöver minst 135 miljarder euro, det vill säga omkring 1 430 miljarder kronor för att klara både militär och civil finansiering under 2026 och 2027.
Parallellt arbetar EU och USA med en långsiktig plan för att återuppbygga Ukraina. Enligt uppgifter från Viktor Orbán kan Ukraina komma att få upp till cirka 17 000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd fram till 2040.
LÄS ÄVEN: Orbán: EU ska vara med och satsa 17 000 miljarder på Ukraina
Parallellt arbetar EU och USA med en långsiktig plan för att återuppbygga Ukraina. Den planen syftar till att mobilisera omkring 800 miljarder dollar i offentliga och privata investeringar över tio år – men förutsätter att striderna längs frontlinjen först upphör, något som i nuläget framstår som osäkert.
Enorm miljardrullning på flera håll
Det ska också framhållas att EU-stödet endast är en del av det samlade internationella biståndet till Ukraina. Sverige har därutöver, på eget initiativ, bidragit med ett omfattande stöd som placerar landet bland de största givarländerna till Ukraina i förhållande till sin ekonomi.
LÄS ÄVEN: Ukraina: Pål Jonson lovar oss det största stödpaketet någonsin
Utöver de cirka 111 miljarder kronor som redan har beslutats och betalats ut har Sveriges politiker även fattat beslut om att svenska skattebetalare ska bidra med ytterligare omkring 70 miljarder kronor fram till 2027.
Sammantaget innebär detta att Sveriges totala åtagande sedan den ryska invasionen kommer att uppgå till långt över 180 miljarder kronor, inklusive både redan utbetalat stöd och planerat stöd. Det stärker Sveriges position som en av Ukrainas största givare i förhållande till sin ekonomiska kapacitet. Utöver det direkta svenska stödet och EU:s gemensamma åtaganden, inklusive det nya jättelånet, finns även stöd till Ukraina via Nato.
LÄS ÄVEN: Så många miljarder lovar Nato skicka till Ukraina – varje månad
Natos medlemsländer har förbundit sig att bidra med betydande finansiella medel. Som Nato-medlem är Sverige delaktigt i dessa åtaganden, vilket innebär mycket stora ekonomiska åtaganden utan fastställd slutpunkt — kostnader som ytterst kommer att bäras av svenska skattebetalare under lång tid framöver.
Sverige kommer att fortsätta stötta Ukraina utan något fast tak eller slutdatum. När frågan ställs om hur länge landet kan bidra svarar statsminister Ulf Kristersson (M) ”så länge det krävs.”
Kristersson har betonat att Sveriges engagemang är mer än ett humanitärt stöd. ”Det här är en existentiell uppgift för EU”, har han tidigare sagt och understrukit att Sveriges insatser också är en del av att upprätthålla säkerheten och stabiliteten i EU.
LÄS ÄVEN: Nato-chefen: Vi kommer stationera styrkor i Ukraina
