En ny rapport från den vänsterfackliga tankesmedjan Katalys hävdar att SVT:s Agenda domineras av “högerröster”. Men kritiken har varit hård. Bedömare menar att rapporten bygger på tveksamma definitioner, snäva mätmetoder och en analys som snarare speglar avsändarens egna politiska utgångspunkter än verkligheten.
När Katalys går ut och påstår att public service blivit “högervridet” sker det inte i ett vakuum. Tankesmedjan leds av Daniel Suhonen och har starka kopplingar till socialdemokratin och LO-förbund. Den beskriver sig som oberoende, men uppger själv att den arbetar på uppdrag av fackliga organisationer med tydlig partipolitisk hemvist.
LÄS ÄVEN: Morgan Johanssons forskarbror: Invandringen en stor vinst för Sverige
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Mot den bakgrunden menar kritiker – bland annat på Kvartal – att rapporten snarare bör läsas som ett politiskt inlägg i debatten än som en neutral analys. Att den dessutom publiceras under ett valår förstärker bilden av att den är tänkt att påverka opinionen.
Omstridda klassificeringar
En central invändning gäller hur Katalys definierar “höger”. I rapporten räknas både Centerpartiet och Dagens Nyheters ledarsida till högersidan.
Detta är långt ifrån okontroversiellt. Centerpartiet har sedan 2019 brutit med det traditionella borgerliga blocket och samarbetat med Socialdemokraterna. Dagens Nyheters ledarsida har samtidigt stött Januariavtalet och återkommande kritiserat Tidöavtalet samt samarbete med Sverigedemokraterna.
LÄS ÄVEN: Förtroendet för SVT rasar bland högerväljare – ledningen slår ifrån sig kritiken
Att ändå kategorisera dessa aktörer som “höger” får enligt kritiker stor effekt på resultatet. Det bidrar till att blåsa upp bilden av en borgerlig dominans i programmet.
Mäter talartid – inte innehåll
Katalys rapport bygger på en kvantitativ genomgång av 23 avsnitt av SVT Agenda, där man räknat hur länge olika gäster talar. Resultatet presenteras som att cirka 70 procent av talartiden tillfaller “höger”.
Men här finns en avgörande metodinvändning: rapporten säger inget om hur innehållet ser ut.
Den tar inte hänsyn till om gästerna utsätts för kritiska frågor, hur intervjuerna vinklas, vilka ämnen som tas upp eller om en sida får mothugg eller inte.
Att en politiker talar länge kan lika gärna bero på att denne granskas hårt, något som är en central del av journalistikens uppdrag. Den dimensionen saknas helt i analysen.
Vedertagna analyser ger en annan bild
I princip alla andra försök att mäta politisk vinkling i public service pekar i motsatt riktning. Analyser av publicerade artiklar har visat att vänstervinklade inslag är betydligt vanligare än högervinklade.
LÄS ÄVEN: SVT-skandalerna fortsätter radas upp – SD kräver att kulturutskottet kallar upp ledningen
Det är också allmänhetens bild, vare sig man gillar eller ogillar det. Det stärker bilden av att frågan om “slagsida” är komplex – och att den inte kan reduceras till enbart talartid i ett enskilt program.
AI-analys väcker frågor
Katalys rapport bygger dessutom helt på insamling och bearbetning av data med AI. Materialet har transkriberats och analyserats med hjälp av olika AI-verktyg. Det väcker frågor. Alla större AI-system varnar själva för att resultaten kan innehålla sakfel, feltolkningar och/eller bias.
När en sådan metod används för att dra långtgående politiska slutsatser blir kraven på transparens och kvalitet särskilt höga. Kritiker menar att Katalys inte i tillräcklig grad redovisar dessa osäkerheter.
Gammal debatt – ny vinkling
Debatten om public service är långt ifrån ny. Sedan 1970-talet har SVT och Sveriges Radio återkommande kritiserats för en vänsterliberal eller till och med vänsterradikal slagsida.
LÄS ÄVEN: SVT:s språkbruk: Högerextrem nämns 79 gånger oftare än vänsterextrem
Den kritiken har varit så återkommande och bred att många betraktar den som ett etablerat inslag i mediedebatten. Mot den bakgrunden framstår Katalys tes – att SVT i själva verket skulle vara “regimtrogen” och högervriden – som en medvetet provocerande motposition.
Mer politik än analys
Sammantaget landar kritiken i att Katalys rapport har betydande brister. Klassificeringarna av “höger” och “vänster” är omstridda. Metoden mäter kvantitet men inte journalistisk kvalitet. Analysen bygger på AI med inneboende osäkerheter. Avsändaren har tydliga politiska intressen.
Enligt kritiker bidrar rapporten snarare till att fördunkla än att klargöra hur balansen ser ut i Public Serrvices rapportering. I stället för en objektiv granskning framstår den, menar man, som ett politiskt inlägg i en redan polariserad debatt.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”SVT manipulerar – och kallar det ”public service”
