Den hotande elbristen i Sverige beror inte på kriget i Ukraina. Det menar den L-märkte doktorn i reaktorfysik Daniel Westlén. “Vi kan beskylla Putin för mycket, men inte för att vi försämrat leveranssäkerheten i vårt kraftsystem”, skriver han på Twitter.

I höst och vinter hotas södra Sverige av skyhöga elpriser och elransonering på grund av elbrist kommande vinter. Enligt Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät, beror detta på en kombination av ökande andel vindkraftsproduktion och att södra Sverige är starkt beroende av elimport, vilket Samnytt rapporterat om tidigare.

LÄS MER: Svenska kraftnät: Elavbrott och 40 kronor per kWh hotar Sydsverige

Ännu en expert som nu tar ton i frågan är Daniel Westlén, doktor i reaktorfysik som är anställd som utredare på Liberalernas riksdagskansli. Bakgrunden är att han lyssnat på statsradions nyhetsprogram “Ekot”.

Inte Putins fel

“Ekot rapporterar nu på morgonen om att risken för bortkoppling av elkunder i södra Sverige har ökat inför vintern. Man påstår att det beror på kriget. Det gör det inte”, skriver Westlén på Twitter.

Istället, påpekar han, beror den hotande elbristen på att södra Sverige gjorts beroende av elimport från Polen, Tyskland och Danmark genom nedstängning av kärnkraft och kraftvärme i Sydsverige. “Detta har gjorts helt medvetet och varit en viktig del av regeringens energipolitik”, konstaterar reaktorfysikern.

“Det har varit ett postulat att det alltid kommer att finnas el att importera, medan var och en kan begripa att det kan hända saker som gör att andra inte har någon el att exportera”, skriver Westlén fortsätter:

“Vi kan beskylla Putin för mycket, men inte för att vi försämrat leveranssäkerheten i vårt kraftsystem (även om jag inte utesluter att det har funnits påverkansoperationer).”

Avvecklade Barsebäck

För 25 år sedan, i juni 1997, röstades en energiöverenskommelse igenom som inte minst innebar att kärnkraftverket Barsebäck, som låg i elområde 4, skulle läggas ned. Det blev upptakten för den svenska kärnkraftsavvecklingen. Sammanlagt sex av Sveriges tolv kärnkraftsreaktorer har stängts sedan dess.

Överenskommelsen slöts mellan den dåvarande socialdemokratiska regeringen, Centerpartiet och Vänsterpartiet, och fick stöd från Miljöpartiet och Kristdemokraterna. KD röstade för överenskommelsen, trots att de var kritiska till nedläggningen.

Liberalerna, som då hette Folkpartiet, var splittrade. Två ledamöter röstade för överenskommelsen, två röstade emot och tretton ledamöter lade ned sina röster.

Endast Moderaterna röstade nej. Dåvarande M-ledaren Carl Bildt anklagade regeringen för att föra en “extrem energipolitik” och varnade för stigande elpriser.

Partierna som stod bakom energiöverenskommelsen ville kompensera produktionsbortfallet från Barsebäck med import av naturgas från Danmark, och genom att satsa mer pengar på “vindkraftverk, småskaliga vattenkraftverk och anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränslen”.

LÄS MER: Så tjänar staten miljarder på elkrisen – ”Elpriserna går i spagat”