I en omfattande granskning av Migrationsverket framkommer en lång rad problem varav många visserligen inte är nya men ändå visar på allvaret för en myndighet med en sådan för samhället viktig och säkerhetsmässig avgörande uppgift. Frågan som blir kontentan av det hela blir om myndigheten verkligen klarar sina uppgifter.

Trots att invandringen ofta pekas ut som en av Sveriges viktigaste politiska frågor har Migrationsverket med några få undantag länge undvikit någon närmare uppmärksamhet och granskning. Det konstaterar Fokus som tittat närmare på myndigheten som har en så avgörande makt över Sveriges nuvarande och framtida sociala tillstånd.

Vid de få tillfällen granskningar har gjorts har det handlat om grova och allvarliga brister i verksamheten.

Så hur är det egentligen ställt med verket? Fokus har gjort en djupdykning i interna och externa granskningar, studerat öppna källor och även talat med flera personer med insyn i myndigheten. Den bild som framkommer är inte vacker. Man kan snarare tala om en dysfunktionell myndighet.

En av Migrationsverkets viktigaste uppgifter är att granska och bedöma ansökningar om uppehållstillstånd från migranter som vill bosätta sig i Sverige. Bara sedan 2015 har nästan en miljon uppehållstillstånd beviljats och den liberala invandringspolitiken har lett till att omkring två miljoner personer i Sverige i dag är födda i ett annat land – exklusive alla illegala invandrare som uppskattas vara mellan 100 000 och 300 000.

I en intern rapport från 2017 konstaterades att en stor andel av tillstånden för anhöriginvandring bygger på felaktiga beslutsunderlag. 2020 var dessa ärenden det näst vanligaste skälet till uppehållstillstånd.

Pinnjakt

Dokument Fokus tagit del av visar att Migrationsverkets ledning under lång tid gjort sitt yttersta för att pressa fram så många positiva beslut om uppehållstillstånd som möjligt, detta trots att man varit medveten om den bristande kvaliteten i ärendehanteringen.

”Jag kommer aldrig att bli upprörd över ett felaktigt beviljat uppehållstillstånd”, sade den tidigare generaldirektören Dan Eliasson under ett möte 2009.

Det skulle dock bli ännu värre. När kriget i Syrien eskalerade 2013 tog myndigheten ett internationellt sett unikt beslut där samtliga som uppgav sig komma från Syrien skulle få permanent uppehållstillstånd. Det ledde till att drygt 160 000 personer sökte asyl i Sverige 2015.

Enligt en internrapport 2017 kan hälften av Migrationsverkets beslut ha fattats baserade på otillräckliga utredningar. Samtidigt konstaterades att uppemot 40 procent av besluten var obegripliga.

LÄS ÄVEN: Migrationsverket ser över möjligheter att återkalla uppehållstillstånd

– Det kom människor som kallade sig syrier från världens alla hörn, säger Anna Högberg, som tidigare arbetade som handläggare på Migrationsverket, till Fokus.

– I efterhand har vi kunnat notera att många som påstod sig vara syrier, inte alls var det. Konsekvenserna för samhället är enorma, vi vet egentligen inte bakgrunden på många som vi har beviljat uppehållstillstånd. Viktiga utredningsmoment har försummats.

Antalet avslutade ärenden blev ett viktigt lönekriterium och pinnjakten ska fortgå än i dag.

Anstormningen av asylsökande som såg en chans till permanent uppehållstillstånd innebar att man nyanställde ett stort antal människor, där bilden av en vårdslös nyrekrytering bekräftas av flera källor. Tillströmningen av ny personal ledde till brister i bakgrundskontrollerna av dem som anställdes.

Olovliga slagningar

Enligt en högt uppsatt chef som vill vara anonym begås olovliga slagningar i myndighetens it-system, där känslig information kan finnas, av anställda med invandrarbakgrund.

– De anställda som har gjort slagningar har till 100 procent invandrarbakgrund. Inte 99 procent. 100 procent. De fall jag själv har sett är enbart namn från Mellanöstern. I de allra flesta fall verkar det handla om att personen gör slagningar på sina familje- eller klanmed­lemmar för att se hur de ligger till i asylprocessen. Kanske finns det påtryckningar från släkten eller klanen att tillhandahålla den informationen.

Under åren 2016–2020 har 91 procent av Migrationsverkets beslut om medborgarskap fattats av en ensam, icke säkerhetsklassad person. Inte ens svenskt medborgarskap krävdes för att få fatta beslut om svenskt medborgarskap, något som sedermera ska ha ändrats.

Svenska en bristvara

Det stora antalet olika etniciteter på Migrationsverket ledde till svårigheter med att överhuvudtaget förstå varandra och olika kluster uppstod där man talar respektive hemspråk på arbetstid. En stor andel har dessutom svårigheter med att uttrycka sig på svenska i tal och skrift.

LÄS ÄVEN: Migrationsverket tipsar migranter – som vill semestra i landet de flytt från

Vissa är också klädda i traditionell och religiöst kodad klädsel från sina hemländer.

Kan stanna trots utvisning

Personer som utvisas men inte vill lämna landet har ofta inga problem med att hålla sig kvar och under tiden ansöka på nytt gång på gång och dessutom få ta del av välfärden under tiden. Exempel finns där detta pågått i 20 år trots upprepade avslag på asylansökan.

– Vill man inte bli utvisad så behöver man helt enkelt inte, säger en källa.