Mindre än en procent av de asylsökande kvinnor som fick tillfälligt uppehållstillstånd efter migrantkaoset 2016 har fått ett permanent uppehållstillstånd genom att ha hittat ett fast jobb.

Det är statsradion som meddelar detta, dessutom i ett inslag där reportern pratar mycket bristfällig svenska. Reglerna ändrades efter totalinvandringen år 2015 där tidsbegränsade uppehållstillstånd ges ut istället för de permanenta som var huvudregel tidigare. För att ett tidsbegränsat ska omvandlas till permanent krävs att man kan försörja sig själv.

En procent av de nyanlända kvinnorna lyckas alltså med detta men det är inte mycket bättre sett till hela populationen. Endast fem procent av de asylsökande som fått tidsbegränsade uppehållstillstånd mellan åren 2016-2021 har kunnat omvandla det till ett permanent genom att uppfylla jobbkravet.

I det första inslaget om invandrarkvinnorna pratar reportern nästan sämre svenska än invandrarkvinnan som intervjuas.

– Det är svårt för mig för att jag inte jobba innan i hemland, bara hemifrån, säger Salam Teba till SR.

Inga jobb utan bidrag

I det andra inslaget menar SR att ett problem för de nyanlända är att det inte går att hitta ett jobb som inte är skattesubventionerat, där alltså arbetsgivaren får bidrag från skattebetalarna för att betala en nyanländ. Endast fem procent lyckas med det. Det var den moderatledda regeringen som år 2010 införde de så kallade “introduktionsjobben” genom “etableringsreformen“, som innebar att staten betalade 75 procent av en nyanländs lön, en siffra som idag är hela 80 procent.

I inslaget intervjuas Omar, som varit i Sverige i fyra år, men han pratar inte svenska, utan arabiska.

– Man måste lära sig språket och samtidigt hitta ett fast arbete, det är jättesvårt, säger Omar genom statsradions översättare.

Omar säger att han gärna “jobbar med vad som helst” för att hans uppehållstillstånd ska bli permanent.

Peter Thoursie, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att det inte är förvånande att så få lyckas då det i flera rapporter visat sig att det tar “lång tid” att etablera sig på arbetsmarknaden.

“Jättelätt”

I inslaget intervjuades invandrare från Mellanöstern så det framgår inte om andra nyanlända invandrargrupper, till exempel ukrainare, klarar sig bättre på den svenska arbetsmarknaden. Men i en intervju i DN berättar ukrainska Iryna Trushyna att det är “jättelätt” att hitta jobb.

–Det var väldigt enkelt att hitta ett jobb, sa hon som hittade ett endast sex veckor efter att hon anlände till Sverige.

Iryna flydde ensam tillsammans med sin son och har sin man kvar i Ukraina.

– Alla är jättesnälla och frågar om jag vill ha hjälp. Det är bra att jobba, att vara upptagen och inte tänka så mycket, berättar hon.

“Kompetensregn”

Under totalinvandringen 2015 sprang statstelevisionen till massinvandringens stöd i en numera ökänd, vitt citerad och hånad artikel där man kallade det ett kompetensregn där “tusentals välutbildade flyr till Sverige”.

Aldrig tidigare har så många välutbildade flytt till Sverige, enligt en granskning som SVT Nyheter gjort. In i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer. Antalet godkända civilingenjörer från utlandet har mer än fördubblats på bara ett år.

Artikeln är inte signerad av någon journalist, men man beskrev det även som en “massiv import – av kunskap” samt ett “tilltagande kompetensregn”.

I sociala medier har artikeln hånats länge.

Gratis tandvård

Det var inte bara starkt skattesubventionerade arbeten som den moderatledda regeringen införde. De införde även gratis tandvård till illegala invandrare, något som endast SD motsatte sig. Den reformen ligger fast än idag.

Samnytt gjorde för några år sedan ett inslag med dold kamera som visar på det bisarra systemet, där illegala alltså får billigare tandvård än svenskar: