På tisdagen meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att statsminister Ulf Kristersson (M) vill ha möjlighet att fatta beslut i Sverige utan att först förankra dem i riksdagen. Regeringen hänvisar till att det kan handla om angrepp från andra stater eller så kallade antagonistiska aktörer, liksom om allvarliga virusutbrott eller naturkatastrofer. Sådana situationer kan enligt regeringen kräva att statsministern snabbt kan styra landet utan politiska hinder.

Förslaget presenteras i propositionen Stärkt konstitutionell beredskap, och kräver att Sveriges grundlag ändras.

Regeringen föreslår ändringar i regeringsformen i syfte att stärka den konstitutionella beredskapen och säkerställa att Sverige kan styras på ett demokratiskt, effektivt och rättsenligt sätt även i krig och andra svåra kriser.

Enligt regeringen befinner sig Sverige i ett allvarligt säkerhetsläge. Det är oklart hur detta plötsligt har uppstått för Sverige, särskilt eftersom Sverige inte befinner sig i krig med något annat land. Sannolikt har situationen koppling till Sveriges deltagande i Natos insatser för att förse Ukraina med vapen som används i kriget efter Rysslands invasion i Ukraina 2022.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Ryssland är största hotet mot Sverige

Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge. Hoten mot vårt samhälle är många och komplexa. Sverige behöver ha beredskap för att hantera angrepp från andra stater och antagonistiska aktörer liksom andra händelser som kan innebära svåra påfrestningar på samhället, såsom en omfattande naturkatastrof eller ett allvarligt virusutbrott.

Endast MP har motsatt förslaget

Dagens förslag bygger på en utredning från en parlamentarisk kommitté 2023, som tillsattes under den föregående mandatperioden. Det nya förslaget ligger i linje med utredningens slutsatser. Miljöpartiet är det enda parti som har motsatt sig förslagen om att ge regeringen utökade befogenheter. Partiet menar att riskerna med att ge regeringen mer makt bör utredas mer noggrant.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Sverige attackeras först vid ett Nato-Ryssland-krig

Den sittande regeringen anser att dessa ändringar, som ger statsministern utökad makt, är nödvändiga “för att säkerställa att Sverige kan styras på ett demokratiskt, effektivt och rättssäkert sätt i krig och andra kriser”.

Justitiedepartementet har även skrivit att det i “extremt brådskande fall” ska vara möjligt för regeringen att meddela “tillfälliga regler” – något som får granskas av riksdagen i efterhand.

Det framgår av förslaget att regeringen får aktivera befogenheterna själv “om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas”.

Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.

LÄS ÄVEN: Regeringen avfärdar USA:s kritik mot EU: “Finns bara ett hot – Ryssland”

Se hela pressträffen med justitieminister Gunnar Strömmer: