Det var Ukraina, inte Ryssland, som låg bakom attacken mot staden Konstantinovka i östra Ukraina för två veckor sedan, då sjutton civila dödades. Det skriver New York Times, och presenterar samtidigt omfattande bevis för sitt påstående. Ryssland har hela tiden anklagats för attacken, och ryska påståenden om att de inte har med den att göra har avfärdats som “propaganda”.
Det är runt tvåtiden på eftermiddagen onsdagen den 6 september i år som en livlig affärsgata i centrala Konstantinovka skakas av en mycket kraftig explosion. Flera butiker och affärslokaler totalförstörs. 17 människor, varav ett barn, dödas. 32 människor skadas.
Explosionen fångas på bild av en övervakningskamera. I filmen kan man tydligt se att det är någon form av missil eller raket som slår ned i staden.
Konstantinovka ligger i Donetskregionen, bara några mil från fronten. Innan kriget bodde omkring 80 000 människor i här. En stor andel av dem etniska ryssar. I Konstantinovka är ryska det dominerande språket, bara omkring var femte invånare har ukrainska som modersmål.
Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅
Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Staden har beskjutits flera gånger sedan den ryska invasionen i februari förra året. Attacken den 6 september är emellertid den i särsklass värsta räknat i civila dödsoffer.
Ukraina: Ett ryskt terrordåd
Ryssland får omedelbart skulden för de otäcka scener som kablas ut från affärsgatan i Donetsk.
– Attacken mot marknaden i Konstantinovka är ett medvetet terrordåd utfört av den Ryska federationen, dundrar Ukrainas president vid en pressträff samma dag i Kiev.
Han står bredvid Danmarks statsminister Mette Frederiksen som samtidigt är på besök i den ukrainska huvudstaden.
– Det är avgörande att den fria världen fortsätter med sitt stöd utan att darra på handen. Vi står enade med Ukraina i kampen för frihet och rättfärdighet, säger den danska regeringschefen.
Kort därefter lovar Danmark att skänka fler vapen till Ukraina. Som så många andra västledare innan henne. Bland beslutas att ytterligare 45 stridsvagnar ska skickas till fronten mot fienden Ryssland.
LÄS ÄVEN: Ukraina vill ha mer vapen
Ryssland: Inte vi
Samma dag ifrågasätts dock det ukrainska och västerländska narrativet kring attacken. Telegramkonton, närstående den ryska miltitären och underrättelsetjänsten, hävdar att filmer, bilder och vittnesmål som sprids i sociala medier bevisar att den raket som slog ned i Konstantinovka avfyrades från ukrainskkontrollerat territorium.
Några dagar senare tillbakavisar det ryska utrikesepartementet officiellt påståendet att Ryssland ligger bakom attacken, något som senare även landets FN-ambassadör Vasilij Nebenzja gör.
Från ryskt håll hävdas att Ukraina kan ha genomfört attacken som en så kallad falsk flagg-attack. En medveten attack mot en stad där en stor andel av invånarna är etniska ryssar eller ryskspråkiga, för att kunna skylla på Ryssland, vinna sympatier och få mer pengar och fler vapen.
Men i väst avfärdas de ryska påståendena och hypoteserna som “propaganda”. Bland annat av den svenska statstelevisionen, som anklagar de bevis Ryssland använder sig av för att vara “missledande”.
New York Times: Ukrainsk missil
Men det är fler än Ryssland som ifrågasätter att attacken på Konstantinovka är ett ryskt terrordåd. En av dem den tyska Bild-journalisten Julian Röpcke. Något han gör i ett antal inlägg på Twitter.
En grupp journalister från New York Times beslutar sig för att själva åka till Konstantinovka, prata med vittnen och undersöka platsen där raketen slog ned. De motarbetas av ukrainska myndigheter, som försöker hindra dem från att ta sig fram till nedslagsplatsen.
Under måndagen den här veckan publicerar tidningen sina fynd:
“Bevis som samlats in och analyserats av New York Times, inklusive missilfragment, satellitbilder, vittnesskildringar och inlägg på sociala medier, tyder starkt på att den katastrofala attacken vållades av en felande ukrainsk luftvärnsmissil avfyrad från luftvärnssystemet Buk”, sammanfattar tidningen.
En ukrainsk, inte rysk, luftvärnsmissil som träffat staden av misstag alltså.
LÄS ÄVEN: Svenskar mest positiva till att skicka vapen till Ukraina
De amerikanska journalisterna tror sig till och med veta varifrån luftvärnsmissilen avfyrades: Ukrainskkontrollerade Drushkovka, knappt två mil nordväst om Konstantinovka. Ett grävt dike, kvarlämnade sopor och brännmärken på marken visar var luftvärnsbatteriet stod den där onsdagen för två veckor sedan.
Ukrainska dementier
Från ukrainskt håll avfärdas emellertid den amerikanska tidningens journalistik. Inte så mycket i sak, utan snarare genom anklagelser mot inte minst en av de journalister som ligger bakom avslöjandet: Krigsreportern och tidigare marinsoldaten Thomas Gibbons-Neff.
Gibbons-Neff, som tidigare rapporterat från både Afghanistan och Irak, anklagas för att “propagera för ryska narrativ” i flera av sin artiklar. Och det understryks särskilt att han två gånger bestraffats av den ukrainska militären genom att få sin pressackreditering indragen för att han brutit mot de ukrainska reglerna för journalister.
Ukraina vidhåller nämligen att Konstantinovka träffades av en rysk luftvärnsmissil från ett S-300-system, avfyrad från ryskt territorium och att beskjutningen var en medveten rysk attack på stadens civila befolkning.
LÄS ÄVEN: Ryssland anklagar EU för rasism när ryssars bilar, smink och trosor beslagtas
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.