Över hälften av svenskarna tror att landet kommer att utsättas för utländsk valpåverkan inför valet. Samtidigt bedömer Myndigheten för psykologiskt försvar att det svenska valet i nuläget inte är ett prioriterat mål för utländska hotaktörer. Men utvecklingen av generativ AI har förändrat spelplanen och gjort det betydligt enklare att producera trovärdigt manipulerat material.
Enligt en ny undersökning som genomförts på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, tror 64 procent av de tillfrågade att det är mycket eller ganska sannolikt att Sverige utsätts för försök till valpåverkan från främmande makt eller andra utländska hotaktörer under året.
56 procent bedömer dessutom att Sverige faktiskt kommer att utsättas för valpåverkan. Undersökningen omfattar 1 360 svar och genomfördes under veckorna 27–31.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Så vill regeringen öka Sveriges psykologiska försvar
Trots den utbredda oron finns det enligt MPF för närvarande inga tecken på någon omfattande, koordinerad utländsk informationskampanj med syfte att påverka det svenska valet. Myndigheten bedömer samtidigt att situationen kan förändras snabbt.
– Valet äger visserligen rum i ett osäkert och allvarligt säkerhetsläge, men det bedöms för närvarande inte vara ett prioriterat mål för utländska hotaktörer, säger MPF:s generaldirektör Magnus Hjort.
Det innebär dock inte att hotet är obefintligt. Enligt MPF är de främsta hotaktörerna ofta opportunistiska. Om en politisk konflikt eller debatt erbjuder en möjlighet att skapa splittring eller påverka opinionen kan den utnyttjas även utan någon större, förutbestämd kampanj.
AI sänker tröskeln
Den stora förändringen inför årets val är enligt myndigheten den snabba utvecklingen av generativ AI. Tekniken gör det möjligt att på kort tid framställa stora mängder bilder, videoklipp och annat material som kan se verkligt ut.
Tidigare krävde den typen av produktion betydligt större tekniska resurser. Nu kan även enskilda aktörer skapa material som är tillräckligt trovärdigt för att spridas vidare i sociala medier.
MPF varnar särskilt för att AI-material inte behöver spridas genom stora och samordnade botnätverk för att få genomslag. En manipulerad bild eller video kan först publiceras av en enskild användare och därefter spridas organiskt om den väcker starka känslor eller passar in i en redan pågående politisk konflikt.
Det finns också färska exempel på att AI redan används i påverkansförsök mot Sverige. I början av september rapporterade SVT om MPF:s kartläggning av det AI-drivna botnätverket ”Holiday”. Omkring 1 200 konton hade under 2025 och 2026 använts för informationspåverkan mot Sverige och andra länder, med över 50 000 inlägg, kommentarer och delningar.
God motståndskraft
MPF pekar samtidigt på en mer grundläggande risk – när det blir allt svårare att avgöra vad som är äkta kan även tilliten till verkliga bilder, videor och uppgifter börja urholkas. Den som inte längre vet vad som går att lita på riskerar att bli mer mottaglig för falska uppgifter men också mer skeptisk till korrekt information.
För det svenska valet är läget därför dubbelt. Någon omfattande utländsk kampanj riktad mot valet syns inte i nuläget, enligt MPF. Men den tekniska utvecklingen har gjort det enklare än någonsin att snabbt skapa material som kan användas för att påverka väljare, öka motsättningar eller undergräva förtroendet för det demokratiska systemet.
– Den svenska befolkningens motståndskraft mot informationspåverkan är god, säger Magnus Hjort.
LÄS ÄVEN: Myndigheten för psykologiskt försvar anmäler TV4 för SD-drev
