Osäkra identitetsuppgifter gjorde att kvinna med två barn nekades anhöriginvandring till påstådd make. Eftersom kvinnan enligt psykologintyg är ”starkt begränsad i sitt föräldraskap på grund av sitt allvarliga psykiska tillstånd” och sonen enligt läkarintyg från Gudrun Nygren har ”stora svårigheter förenliga med autism” får alla tre stanna på ”särskilt ömmande omständigheter”.

En kvinna (A) och hennes två barn (B och C) från Afghanistan har tidigare försökt anhöriginvandra till en man boende i Sverige som de menar är barnens far. När de nekades anhöriginvandra så valde de att söka asyl. De nekades asyl av Migrationsverket varefter de överklagade till migrationsdomstol.

Flera namn och födelsedatum

När det gäller det tidigare försöket till anhöriginvandring så skriver domstolen om Migrationsverkets inställning så här:

”I samband med tidigare anknytningsansökan är A:s namn registrerat som Sabira Mohammad Isa. Hon uppvisade då ett afghanskt pass utfärdat i december 2010. Av passet framgår att hon är född den 12 mars 1976, men det finns även en anteckning om att hon är född den 12 mars 1982. Passet innehåller således motstridiga uppgifter. Av då inlämnad tazkira framgår födelsedatumet 12 mars 1976. Fler motstridiga uppgifter om A:s ålder och födelsedatum lämnades senare i ärendet. Vid en senare anknytningsansökan framkom fler motstridiga uppgifter gällande såväl A som B.”

Bedöms ej vara ”flyktingar” eller ”alternativt skyddsbehövande”

Deras asylhistoria går i huvudsak ut på att de blivit uppsökta i hemmet av talibaner som uttalade hot eftersom maken, som enligt domen lämnade lander för över tio år sedan, ska ha arbetat åt amerikaner. Kvinnan ska även ha blivit utsatt för någon form av övergrepp.

Efter en kortare utläggning bestämmer sig domstolen för att trion inte ska anses vara ”flyktingar” eller ”alternativt skyddsbehövande”.

Ska de få anhöriginvandra?

Domstolen beslutar att kvinnan och barnen inte ska få anhöriginvandra på anknytning till maken eftersom de inte gjort sina identiteter sannolika.

Psykologintygsasyl?

Migrationsverket anmärkte i sin utredning på att kvinnan i familjen påstod sig ha psykiatriska besvär, men inte lämnat in något läkarintyg som stöder det påståendet. Inför domstolens behandling av ärendet har hon dock fixat läkarintyg. Så här skriver domstolen:

”Vad först gäller A kan konstateras att det efter Migrationsverkets prövning lämnats in en del intyg gällande hennes hälsa. Enligt intyg från AT-läkare daterat den 15 januari 2018 har hon uppvisat tämligen övertygande och typiska symptom för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Även i psykologintyg daterat den 12 januari 2018 bedöms hon lida av svåra men som följd av återkommande traumatiserande upplevelser i hemlandet. I intyget anges att A behöver en noggrann utredning av sin psykiska ohälsa samt svårigheter i vardagen när det gäller kognitiv och social förmåga för att så snart som möjligt kunna erbjudas nödvändig behandling. Enligt psykologens bedömning vore en utvisning att utsätta både henne och barnen för en oerhört farlig och riskfylld tillvaro.

I psykologintyg den 6 februari 2019 anges bl.a. att A är starkt begränsad i sitt föräldraskap på grund av sitt allvarliga psykiska tillstånd och att hon behöver en lång tids behandling och rehabilitering för att kunna se sina barns behov och vara en trygg, pålitlig och hållbar förälder.”

Migrationsdomstolen valde att inte tilldela familjen uppehållstillstånd med kvinnans psykologiska besvär som grund.

Efterblivenhetsasyl?

När det gäller sonen i familjen så har överläkare Gudrun Nygren med hjälp av sin läkarexpertis skrivit ett läkarintyg där hon kommit fram till att han lider av ”autism och en generell utvecklingsförsening” och att det ”bedöms nödvändigt” att båda föräldrarna ”kan dela ansvaret i stödet för honom”. Så här skriver domstolen:

”Avseende B har det lämnats in ett flertal intyg till stöd för att han har autism och en generell utvecklingsförsening. Av intyg den 29 januari 2019 upprättat av överläkare Gudrun Nygren, även specialist i barnmedicin och barnpsykiatri, framgår att B har fortsatt stora svårigheter förenliga med autism och att han är mycket begränsad i sin förmåga till kommunikation, lek och samspel och helt beroende av den vuxnes hjälp i alla dagliga aktiviteter. Det bedöms nödvändigt att båda föräldrarna fortsatt kan dela ansvaret i stödet för honom.”

Till sist skriver domstolen att en kombination av mammans psykologintyg och sonens intyg om kognitivt nedsatt funktionsnivå och behov av två föräldrar ska ge trion uppehållstillstånd på ”särskilt ömmande omständigheter”:

”Med hänsyn till Bs hälsotillstånd, vad som framkommit om As svårigheter att vara ett stöd för honom, samt förväntad situation i hemlandet, anser migrationsdomstolen sammantaget att det föreligger sådana särskilt ömmande omständigheter att det finns skäl att bevilja honom uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 § UtlL.”

Alla tre får stanna på ”särskilt ömmande omständigheter”. Domen har målnummer UM 16083-17 och går att beställa från förvaltningsrätten i Göteborg. De som dömde var rådmannen Caroline Björk och nämndemännen Lennart Melin (S), Ingemar Svalander (KD) och Lina Lindh (KD).

Inrikes