KD vill kastrera våldtäktsmän – vad händer när domarna är felaktiga?

Kristdemokraterna föreslår att kemisk kastrering ska kunna bli en väg för villkorlig frigivning för vissa dömda sexualbrottslingar. Syftet är att skydda brottsoffer och minska återfall. Förslaget väcker dock principfrågor, särskilt när det gäller våldtäktsdomar kopplade till samtyckeslagen i relationer – en kategori där domar ofta bygger på trovärdighetsbedömningar. Samnytts granskning har visat tydliga brister i rättssäkerheten och kritiker menar att systemet kanske inte är tillräckligt säkert när konsekvenserna blir mer långtgående än ett vanligt fängelsestraff.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har öppnat för att införa kemisk kastrering som ett villkor för villkorlig frigivning för personer dömda för allvarliga sexualbrott, särskilt mot barn. Syftet är att minska risken för återfall och stärka skyddet för potentiella offer.

– Det här är inte mitt Sverige – i mitt Sverige så är det pedofiler och våldtäktsmän som ska vara oroliga, inte kvinnor och barn, säger Ebba Busch till Aftonbladet och fortsätter:

– En anledning är den våldsvåg som vi sett under vintern och förra året, med många uppmärksammade överfallsvåldtäkter och övergrepp mot barn. Vi behöver ha fler verktyg i verktygslådan för att komma åt det här.

LÄS ÄVEN: Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis

Det råder bred enighet om att sexualbrott tillhör de mest allvarliga brotten och att samhället har ett ansvar att skydda utsatta. För personer som begår övergrepp mot barn är kraven på tydliga och effektiva åtgärder – och hårda straff – särskilt starka. Samnytt rapporterar regelbundet om dessa brott och ett rättsväsende som ofta brister i sitt arbete.

När regeringspartiet Kristdemokraterna föreslår att kastrering ska kopplas till våldtäktsdomar aktualiseras en annan, grundläggande fråga – rättssäkerheten i dessa mål. Frågan blir särskilt angelägen mot bakgrund av de fall med våldtäktsdomar enligt samtyckeslagen som Samnytt tidigare har granskat och rapporterat om, där teknisk bevisning saknats och avgörandet i praktiken har byggt på ord mot ord – samtidigt som målsäganden har dömts till långa fängelsestraff och betydande skadestånd.

Det är svårt att tala om verklig frivillighet i den situationen. Att sitta i fängelse innebär en stark psykisk press. Om en person erbjuds möjligheten att komma ut tidigare i utbyte mot en sådan åtgärd kan det uppfattas som ett sätt att bli fri snarare än ett genomtänkt beslut. Särskilt unga personer kan ha svårt att överblicka konsekvenserna av ett sådant beslut för resten av livet.

Thérèse Juel, författare och samhällsdebattör

Ord mot ord – och livsavgörande konsekvenser

I ett av de fall som Samnytt uppmärksammat dömdes bland annat en ung och tidigare ostraffad man till 4,5 års fängelse och ett omfattande skadestånd på nära en miljon kronor efter två separata sexuella möten där teknisk bevisning helt saknades.

LÄS MER: INTERVJU: Tinder-dejt slutade i 54 månaders fängelse och nästan en miljon i skadestånd – utan bevis

En omständighet som lyftes fram i granskningen var att målsäganden, enligt utredningen, stannade kvar i bostaden efter de påstådda händelserna, åt frukost tillsammans med den tilltalade och hans mamma och senare skickade ett sms till honom: ”Det känns som att du inte är intresserad längre”.

Kvinnan hade tidigare också fått närmare en halv miljon kronor i skadestånd i ett liknande fall, där hon också anklagade en ung man för våldtäkt, detta togs dock inte upp i det senare målet.

LÄS ÄVEN: Mor till våldtäktsdömd son: 4,5 års fängelse och 750 000 i skadestånd – för någons berättelse

Målet kom i huvudsak att avgöras utifrån parternas motstridiga uppgifter och domstolens trovärdighetsbedömning. Kritiker menar att fallet illustrerar vilka långtgående konsekvenser en fällande dom kan få i en situation där objektiv bevisning saknas.

LÄS ÄVEN: Här är kvinnorna som ljuger om våldtäkter – ”De vill ha pengar”

Sedan samtyckeslagen infördes 2018 har Samnytt i en rad artiklar rapporterat om kritik mot hur sexualbrottsmål hanteras i praktiken, bland annat genom intervjuer med organisationen Mannaminne. I många av dessa mål utgörs bevisningen främst av parternas egna berättelser, där utgången avgörs genom domstolens bedömning av trovärdighet och tillförlitlighet.

LÄS ÄVEN: Nätverket Mannaminne leder protesterna mot rättsstatens sammanbrott

Kritiker menar att detta skapar en rättslig situation där osäkerheten är större än i många andra brottstyper och där den tilltalade i praktiken riskerar att behöva motbevisa anklagelsen.

När konsekvenserna av en fällande dom samtidigt blir allt mer långtgående aktualiseras frågan om rättsstatens grundprinciper. Att den åtalade ska betraktas som oskyldig tills skuld bevisats och att en fällande dom kräver bevisning bortom rimligt tvivel är bärande principer i svensk rätt.

Det är ett fruktansvärt dåligt och skrämmande förslag. Problemet är att rättsosäkerheten i sexualbrottsmål sällan lyfts fram i den offentliga debatten.

Thérèse Juel, författare och samhällsdebattör

Samtidigt har skadeståndsnivåerna höjts kraftigt, och konsekvenserna av en fällande dom är i praktiken livsavgörande – inte bara genom fängelsestraff utan även genom social stigmatisering, ekonomiska krav och begränsade möjligheter att återgå till arbete och studier.

Mot denna bakgrund väcker KD:s förslag om kemisk kastrering en grundläggande fråga. Om rättssystemet i vissa fall riskerar att döma fel, vilka konsekvenser får det när villkorlig frigivning kopplas till medicinska ingrepp som påverkar kroppens hormonbalans och sexuella funktion?

LÄS ÄVEN: Domstolen tror – och din framtid är förlorad

Frågan handlar därmed inte om huruvida grova sexualbrott ska bestraffas hårt. Den handlar om vilken grad av säkerhet som krävs när staten inte bara begränsar en människas frihet, utan också villkorar den med behandling som påverkar kroppen.

Farligt med hårdare åtgärder innan rättssäkerheten är säkrad

Thérèse Juel är författare och debattör med fokus på rättssäkerhetsfrågor i sexualbrottsmål. Under flera år har hon granskat domar och uppmärksammat fall där hon menar att personer dömts på bristfällig bevisning, samt drivit opinion för stärkt rättssäkerhet efter samtyckeslagens införande.

Samnytt kontaktar Juel över telefon för att ställa frågor.

KD vill införa kemisk kastrering som villkor för villkorlig frigivning för vissa sexualbrottslingar. Hur ser du på ett sådant förslag mot bakgrund av de fall där du menar att personer dömts felaktigt?

– Det är ett fruktansvärt dåligt och skrämmande förslag. Problemet är att rättsosäkerheten i sexualbrottsmål sällan lyfts fram i den offentliga debatten. Hon fortsätter:

– Den allmänna uppfattningen är att det döms för få, men samtidigt finns det fall där människor dömts till långa fängelsestraff och höga skadestånd trots mycket svagt bevisläge. Juel utvecklar:

– När man läser vissa domar blir man chockerad över hur begränsad bevisningen kan vara, samtidigt som konsekvenserna för den dömde blir livsavgörande.

LÄS ÄVEN: Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis

Om en person senare skulle frias eller få resning – hur ser du på risken att ett medicinskt ingrepp redan hunnit genomföras på felaktiga grunder?

– Då återstår i praktiken bara att försöka stämma staten för den skada som uppstått. Vi har historiska exempel på tvångssteriliseringar som staten senare fått ta ansvar för. Frågan är om vi verkligen ska riskera att hamna i en situation där något liknande kan ske igen.

KD framhåller att åtgärden ska vara frivillig, men kopplad till möjligheten till villkorlig frigivning. Hur frivilligt är ett sådant samtycke i praktiken?

– Det är svårt att tala om verklig frivillighet i den situationen. Att sitta i fängelse innebär en stark psykisk press. Om en person erbjuds möjligheten att komma ut tidigare i utbyte mot en sådan åtgärd kan det uppfattas som ett sätt att bli fri snarare än ett genomtänkt beslut. Hon går vidare:

– Särskilt unga personer kan ha svårt att överblicka konsekvenserna av ett sådant beslut för resten av livet.

LÄS ÄVEN: Samtyckeslagen: Åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant

Ebba Busch har lyft både dömda våldtäktsmän och pedofiler i samma förslag, hur ser du på det?

– Det är problematiskt att klumpa ihop dessa. I vissa fall handlar det om en sjukdom och en behandlingsproblematik, i andra om situationer där bevisningen kan vara svag och där rättsosäkerheten är större. Att behandla alla dessa fall på samma sätt riskerar att förenkla en mycket komplex verklighet.

Vad är din övergripande invändning mot förslaget?

– Att man diskuterar allt mer ingripande åtgärder utan att samtidigt ta itu med de rättssäkerhetsproblem som finns i sexualbrottsmål. Innan man ens överväger sådana åtgärder måste man kunna vara säker på att systemet verkligen dömer rätt.

Juel hänvisar också till vad hon menar är en förändring i rättskulturen. Hon pekar på att andelen kvinnor har ökat inom rättsväsendet och menar att målsäganden i sexualbrottsmål i hög grad betraktas som ett offer redan i processen.

– Det gör att försvaret har svårt att ifrågasätta uppgifter på samma sätt som i andra brottmål, säger hon.

Samnytt har sökt Ebba Busch och Kristdemokraterna med frågor om hur partiet ser på risken för felaktiga domar i relation till det nya förslaget, men vi har ännu inte fått svar.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”När rättsstaten offrar unga män”