Sverige skulle bli tryggare, starkare och bättre skyddat. Det var budskapet när svenska politiker skulle ha både Nato-medlemskapet och det kontroversiella DCA-avtalet, som innebär amerikanska militärbaser på svensk mark. Men när det nu handlar om faktisk militär närvaro och stöd i Natos nya nordliga styrkor vid gränsen mot Ryssland – lyser USA med sin frånvaro.

Den svenskledda så kallade FLF-styrkan i norra Finland sågs som ett viktigt steg i Natos närvaro i Europas nordliga område och hade förhoppningar om att inkludera amerikanska trupper. Men enligt arméchefen Jonny Lindfors har USA valt att inte delta, eftersom de inte vill binda upp sina styrkor.

– Den amerikanska närvaron i Europa går ner, så de är inte så intresserade av av att skapa nya, stora åtaganden som skulle kräva amerikanska styrkor, säger Lindfors till DN.

LÄS ÄVEN: Regeringen sluter militäravtal med USA – får använda svenska baser

Styrkan, som leds av Sverige och är stationerad nära Rovaniemi och Sodankylä i norra Finland – endast 30 mil från Rysslands enorma militärbas i Murmansk – ses som en strategisk satsning inom Nato.

LÄS ÄVEN: Mätning: Fem av sex svenskar emot militäravtal med USA

Men trots att Sverige nu är fullvärdig medlem i Nato – och trots det bilaterala DCA-avtalet, som svenska politiker stressat igenom under radarn och som ger USA tillgång till svenska militärbaser – visar supermakten inget intresse av att binda upp sina egna styrkor i norr. I stället nöjer sig amerikanerna med att svenska soldater skickas upp nära den ryska gränsen.

Svenska soldater och stridsvagn i vintermiljö. Foto: Försvarsmakten

Pål Jonson skröt

Försvarsminister Pål Jonson (M) har tidigare försökt presentera FLF-styrkan som en milstolpe för Sveriges roll i Nato och även att det fanns ett “stort engagemang” från Nato sida vad gäller att sätta svenska trupper i närheten av ryska gränsen.

– Planeringen framskrider bra. Vi har märkt ett stort engagemang från Natos sida och ett stort intresse bland de allierade, skröt Jonson i april till DN.

LÄS ÄVEN: FHS-professor ifrågasätter Nato och vill säga upp DCA-avtalet

Men när listan över deltagande länder presenterades vid Natos toppmöte i Haag nyligen, saknades alltså både USA och Kanada. En verklighetscheck för Sverige och Finland.

Försvarsforskaren Joel Linnainmäki i Finland säger till Dagens Nyheter att beskedet från USA troligen är en “besvikelse” för Sverige och Finland.

Montage. Pål Jonson oc Vladimir Putin. Foto: Regeringskansliet / Niklas Forsström / Presidential Office

Kristersson: Tryggare än igår – vi har uppbackning

Detta beslut från USA sker mot bakgrund av att både svenska politiker och Försvarsmakten länge talat varmt om att vi är “tryggare än någonsin” tack vare de nya samarbetena med USA. Men nu, när faktisk närvaro efterfrågas i praktiken, väljer USA i stället att backa.

– Sverige är i dag ett tryggare land än vi var i går. Vi har allierade. Vi har uppbackning. Vi har tecknat försäkring i den västliga försvarsalliansen. Och vår del av världen är säkrare – nu och för framtida generationer., lovade statsminister Ulf Kristersson (M) ett tidigare uttalande.

LÄS ÄVEN: Här hamnar USA:s militärbaser i Sverige

Men USA har andra prioriteringar idag och dessa är inte i Europa. Pentagon har inlett en genomgripande omfördelning av sin globala närvaro, och det står klart att Indo–Stilla havsregionen, med Kina i blickfånget, är destinationen för landets strategiska resurser.

LÄS ÄVEN: Hans Blix kritiserar USA-avtal: “Förefaller ge USA fria händer”

FLF Finland är ännu inte en reguljär styrka med trupper på plats – än så länge består den bara av en stab och övningsverksamhet. Sverige har fått rollen som “ramverksnation”, vilket i praktiken innebär ledarskap, men utan att kunna locka Nato:s stormakt till bordet.

Enligt försvarsminister Pål Jonson har däremot Frankrike och Storbritannien visat intresse för att delta i styrkan vid sidan om de nordiska länderna. Men frågetecken uppstår när det amerikanska engagemanget sviktar.

LÄS ÄVEN: Avtal ger amerikaner BILLIGARE bensin i Sverige än i USA